Transportstyrelsens tuffare praxis leder till fler tillståndsindragningar

Transportstyrelsen har infört en ny praxis när det gäller bedömningen av ”det goda anseendet”. Att den nya praxisen är tuffare har redan två åkerier fått känna av och fler lär följa. Den tuffare praxisen baserad på befintlig lagstiftning, har tagits fram i samarbete med jurister och andra regelexperter. ”Att byta en trafikansvarig är inte alltid tillräckligt om bolaget tillhör kategorin ”det grova fusket”, säger Transportstyrelsen.

Vi har vid flera tillfällen frågat oss hur mycket det ”goda anseendet” rymmer för att ett företag ska ha rätt att med ett trafiktillstånd bedriva yrkesmässig trafik. Hittills har svaret varit ”väldigt mycket”.

Det har även Transportstyrelsen reagerat på och har nu stramat upp användningen av den befintliga lagstiftningen vilket resulterat i att vi i februari och mars i år kunde skriva om två tillståndsindragningar gällande Goods Transport Scandinavia AB och Västerås Tungtrafik Service AB.

Vi kontaktar Transportstyrelsen som säger att det inte tillkommit några nya regler eller förordningar. Istället har man börjat tillämpa en ny och tuffare praxis i att bedöma den befintliga lagstiftningen. Det har skett i samarbete med jurister och andra regelexperter.

Ett transportföretag måste ha en trafikansvarig för att få ett trafiktillstånd. När ett bolag enligt den tidigare praxisen sanktionerades för exempelvis fusk med kör- och vilotider, färdskrivare och förarkort, har detta väldigt strikt kopplats till den trafikansvariges goda anseende som då olämpligförklarades.

Då kan bolaget anmäla en ny trafikansvarig. EU har satt ett tak på att det får ta maximalt sex månader, men hindrar inte att fristen är kortare.
– Vanligtvis ger vi en tidsfrist om två månader eftersom bolaget ju fortsätter bedriva sin verksamhet under tiden och om det uppstår problem vid en poliskontroll finns det ingen som är ansvarig, säger Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen ser bolag där överträdelser sker tydligt systematiskt och när inte färdskrivaruppgifter sparas och skickas in, kan en kör- och vilotidskontroll inte genomföras. Enligt den nya praxisen ser man att när det blir uppenbart systematiskt går det inte längre att koppla det endast till den trafikansvarige.
– Problemet sitter liksom i väggarna och har blivit en del av bolagskulturen. Även om den trafikansvarige fortfarande är ansvarig, bidrar ofta även ägaren, styrelsen och andra till, eller i vart fall tillåter, oegentligheterna och då räcker det inte att endast byta trafikansvarig, säger Transportstyrelsen.

Innan ett tillstånd återkallas ges bolaget alltid möjlighet att yttra sig och har möjlighet att anmäla en ny trafikansvarig.
– Med den nya praxisen har vi nu en möjlighet att säga att det inte är en tillräcklig åtgärd för ett bolag som ingår i kategorin ”det grova fusket” och då kan vi dra tillståndet direkt, säger Transportstyrelsen.

Vid en tillståndsindragning där det goda anseendet gått förlorat är det alltid minst en person som får en spärrtid/olämplighetstid, under vilken denne inte får bedriva åkeriverksamhet. Nu kan man även sätta en spärrtid på själva bolaget vilket innebär att även om hela styrelsen byts ut får bolaget inte vara aktivt under spärrtiden. Goods Transport Scandinavia är det första bolaget som omfattas av den nya praxisen.

Verkligheten har förändrats och Transportstyrelsen måste anpassa sig till den utvecklingen och man har sett att det har behövts en uppstramning för de grövsta fuskarna.
– Vi har sett hur åkerier har missbrukat tillstånden genom att på olika sätt kringgå regelverken och där olämpligförklarade personer fortsatt att driva verksamheten i kulisserna, något som var fallet hos Västerås Tungtrafik Service, säger Transportstyrelsen.

När ett bolag har styrelsepersoner bosatta utomlands och ska söka tillstånd, måste ansökan kompletteras med ett utdrag från polisregistret för att visa att de bland annat inte har skulder hos kronofogden i sitt hemland. Enligt EU-förordningen är det inte otillåtet att styrelsen och/eller den trafikansvarige är bosatta utomlands, men de ska vara bosatta inom gemenskapen. Svagheten i detta är att om brott begås i utlandet av en utlandsbosatt person får Transportstyrelsen inte per automatik vetskap om det medan ett svenskt bolags domslut kommer in direkt.

Transportstyrelsen lyfter att det är mycket viktigt för dem att få utförliga polisrapporter om en kontroll utmed vägen påvisar överträdelser. Många trafikpoliser och bilinspektörer är duktiga på det.
– I mötet med förarna får de fram viktig information. När de sedan skriver polisrapporten finns det i den ett utrymme för övriga upplysningar som av flera poliser används flitigt och det är en stor hjälp för oss när vi ska gör en tillsyn av ett bolag. Det är svårare för oss inne på kontoret att upptäcka exempelvis om en olämpligförklarad ändå driver företaget i kulisserna, men den informationen får ofta poliserna på plats, säger Transportstyrelsen.

Den nya praxisen kommer att leda till fler tillståndsindragningar och olämpligförklaringar av såväl personer som bolag.
– Men vi kan inte gå på bara rykten utan det måste finnas en grund för att vi ska agera, exempelvis en laga kraftvunnen dom, sanktion eller ett strafföreläggande. Därför är det också viktigt att de som kontrollerar ser till att vi får kännedom om överträdelser, avslutar Transportstyrelsen.

Budgeten som riksdagen har gett Transportstyrelsen ett tillskott som har lett till att avdelningen som arbetar med tillsyner ökar med cirka 50 procent från att vara cirka 14 utredare till att bli cirka 21 utredare.
– Ett välkommet tillskott som nära nog fördubblar vår personalstyrka, avslutar Transportstyrelsen.