Tisdagen den 18 januari hade jag en debatt i riksdagen med infrastrukturminister Tomas Eneroth. Temat för debatten var halkbekämpningen av våra vägar. Yrkesförare larmar om brister i underhållet och att vägarna är glashala. Många lägger upp filmer på Facebook där de visar hur de åker kana på isen med skorna.

Ett år har passerat och ett nytt år har startat, så långt är det rätt, men inte något nämnvärt längre tyvärr. Det må vara ett nytt år då man hoppas att saker och ting ska bli bättre än det som varit, men starten som detta nya år börjat med, känns mer som en början till slutet för svensk industri.

Energimyndigheten har presenterat en ambitiös vätgasstrategi som kan minska de svenska utsläppen av växthusgas med 30 procent. Samtidigt presenterar EU-kommissionen nya byråkratiska regelverk som riskerar att slå hårt mot svensk konkurrenskraft, jobb och välfärd – och som direkt motverkar den nya strategin. Nu krävs det krafttag från den nya regeringen som har höga ambitioner för den gröna omställningen.
Det skriver Johan Svenningsson, vd Uniper Sverige, och Per Langer, vd Fortum Sverige, i en debattartikel.

Trafikverket presenterade nyligen förslag till långsiktig infrastrukturplan för perioden 2022-2033. Kritiken mot förslaget är massiv, och det med rätta.
Så inleder Thomas Morell (SD) sin debattartikel.

Den nationella planen för infrastruktur presenterades nyligen av Trafikverket. För vägtrafikanterna är det en dyster läsning. Trots höga vägskatter och avgifter, finns det inte tillräckligt med pengar i budgeten för att göra vägarna bättre – eller ens att kunna vända den negativa utvecklingen av vägarnas förfall.
Ännu sämre vägstandard är alltså att vänta.

På måndagen röstade riksdagen återigen in Magdalena Andersson som statsminister och socialdemokraterna sitter sannolikt på makten fram till valdagen. Magdalena Andersson må vara ny på posten som statsminister, men hon har högst påtagligt varit med och format den tidigare regeringens politik. En politik som för de flesta av landets medborgare är ytterst plågsam ur ett ekonomiskt perspektiv. Samma dag som riksdagen röstade för Magdalena Andersson, förväntades elpriset ligga på skyhöga 4,34 kronor per kWh.
Samma dag ligger bränslepriserna vid pump på 17,29 för bensin och 18,97 för diesel.

I sin debattartikel lyfter tidigare utbildaren Nils-Conny Saxby att direktiven för icke-gymnasial utbildning är förlegade och inte anpassade till transportsektorn som den ser ut idag. ”Man är mer intresserade av att direktiven följs istället för att slutresultatet blir en bra och användbar förare”, säger han.

Tankesmedjantrafik menar att Nollvisionen innebär ett bra mål. Men de ställer sig frågan hur seriöst den samlade trafiksäkerhetsexpertisen på Trafikverket, Transportstyrelsen och Polisen samt juridiken arbetar mot målet.
Stefan Nilsson, redaktör på Tankesmedjantrafik, tar ett exempel: Den som kör förbi ett 50-skyltat vägarbete i Danmark i en hastighet över 100 km/t får bilen konfiskerad och rejäla böter. I Sverige händer ingenting trots larm från personal som arbetar längs våra vägar. Juridiken gör det omöjligt både att lagföra det som hastighetsbrott och som vårdslöshet i trafik.
Läs hans debattartikel:

Med kraftigt ökad näthandel kommer ökade krav på leveranserna. Och med ökade krav på leveranserna gör nya aktörer entré på marknaden. Tankar och funderingar formulerade av Magnus Strand, vd på Schenker AB.

Hur ska man egentligen göra i framtiden? Den frågan ställer sig insändarskribenten Tobias som reflekterar över hur svårt och dyrt det kan vara att försöka ”vara snäll mot miljön”. Att folk väljer att köra sina fordon på det billigaste alternativet är enkel matematik. En betydligt svårare ekvation blir det när allt fler fordon (och industrier) elektrifieras. Till exempel är elbrist och skenande elpriser ett bekymmer, menar Tobias.
Läs hans insändare: