Körning på dubbla förarkort kan vid en kontroll inte sällan vara fullständigt uppenbart, men det måste kunna bevisas. Det är inte helt enkelt enligt vad vi erfar när vi talar med trafikpoliser och bilinspektörer. Nyligen berättade vi om ett svenskt åkeri som hävdade att det ena förarkortet tillhörde en bror som emellanåt körde. Det visar sig att brodern endast innehar b-behörighet, men om så inte varit fallet kunde detta ärende hamnat i kategorin där det kan bli svårt att få bevisningen att hålla juridiskt.

Svårigheterna med bevisföringen kan, generellt sett, leda till att de som blir påkomna, tar sitt ansvar och erkänner blir bestraffade medan de som nekar och bevisen inte räcker till kommer undan även om det är uppenbart att fler än ett förarkort används utan att en extra förare kör. Detta anser dem vi talat med är bekymmersamt.

En av bilinspektörerna, Jonas Nordin i Västerås, beskriver ett scenario av hur körning på annans förarkort eller körning utan kort kan se ut.
– Föraren kör 9 timmar med förarkortet i och sedan en timme utan förarkort. Vi frågar då hur det kan komma sig. De vanligaste två svarsalternativen är att ett; föraren erkänner att han ville hinna hem, vet att det är fel, ångrar sig och betalar 4 000 kronor i böter, säger Nordin.

Alternativ två är att föraren förnekar, kanske säger att han parkerat utmed vägen och sedan gått från platsen.
– Vem som körde sedan har han ingen aning om trots att det andra förarkortet sätts in direkt efter att han tagit ut sitt eget förarkort. Förklaringen är en uppenbar osanning, men vi kan inte alltid motbevisa den så att det håller juridiskt, säger Nordin.
Att den som står för sitt misstag straffas medan den som ljuger kan komma undan sker oftare än vad som känns bekvämt.

Mot bakgrund av det vi fått erfara, tar vi med oss en fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och andra styrande politiker.
”Hur ser infrastrukturministern och andra styrande politiker i vår regering på detta missförhållande?”

Och vi får snart ett skriftligt svar av Tomas Eneroth i vilket han säger att fusk och kriminalitet på vägarna måste mötas med samhällets fulla kraft.
– Därför har vi infört EU:s högsta sanktionsavgift mot olaga cabotage, infört och utökat möjligheterna till klampning och tillfört resurser till polisen för stärkta kontroller. Polisen har nu möjligheten att rikta sanktionsavgifter mot förare som fuskar med förarkort. Det är polisen och i slutändan domstolen som avgör när det kan bevisas om ett brott har begåtts, men vi utesluter inte ytterligare skärpningar för att komma åt fusket, avslutar Tomas Eneroth.