Förvisso har Kustbevakningen sakta men säkert fått utökade befogenheter. Ett steg i den riktningen var när IMDG-regelverket efter påtryckningar av Kustbevakningen i södra Sverige tillsammans med media äntligen översattes till svenska och därmed kunde användas för att lagföra överträdelser.
Men det finns mer som kan förbättras och Kustbevakningen i södra Sverige fortsätter sitt arbete för detta.
Farligt godsinspektörer är utbildade speciellt för farligt gods och lastsäkringen av detta, men deras kunskaper kan även användas för kontroll av lastsäkring utan farligt gods. Likväl finns det begränsningar i hur de kan agera när de upptäcker dålig lastsäkring. Kustbevakningens befogenheter skiljer sig beroende på om ett ekipage är på väg in på färjan eller har kommit av färjan och ska ut på de svenska vägarna.
Vi kontaktar farligt godsinspektörerna Arvid Tedvik och Jonna Ström för att fråga hur deras kontroller skiljer sig beroende på vilket håll ett ekipage är på väg.
Jonna Ström och Arvid Tedvik säger att om ekipaget är på väg in på färjan, får de hindra att fortsätta ombord om lastsäkringen är bristfällig oavsett om det är farligt gods eller ej i lasten.
– Är ekipaget på väg in i Sverige blir det inte längre ”egentligen” vårt jobb, säger Jonna och Arvid.
När de stoppar fordon på väg in för att kontrollera om det finns farligt gods i lasten finner de inte sällan dåligt säkrad last.
– Finns det inte farligt gods i lasten har vi inga befogenheter att agera eftersom då gäller vägreglerna och där har vi inga befogenheter, säger de båda och tillägger att de då endast kan säga till chauffören att förbättra lastsäkringen.
Om ett inkommande ekipage har dåligt säkrad last och det finns farligt gods, även i begränsad mängd, har Kustbevakningen åter fulla befogenheter och får även skriva böter på detta.
Om ni kontrollerar ett inkommande ekipage med dålig lastsäkring utan farligt gods, vad gör ni då?
– Vi informerar föraren om vilka regler som gäller i Sverige och att de måste åtgärda bristen, något de oftast gör. Om de vägrar säger vi att vi kommer att ringa in Polisen, något som brukar få effekt, säger Jonna och Arvid.
Hur svårt hade det varit om ni varit tvungna att ringa Polisen om en chaufför vägrar rätta till bristerna. Ni kan ju inte hindra dem från att köra vidare.
– Polisen är inte alltid tillgänglig så visst hade det inneburit problem, säger de.
Det har hänt att ekipage bara fortsatt att köra, men då har Kustbevakningen kontaktat Polisen som får stoppa dem senare längs vägen
– Detta är inte optimalt, säger Jonna och Arvid.
Eftersom Kustbevakningens farligt godsinspektörer har adekvat utbildning i lastsäkring måste nog frågan ställas varför deras befogenheter inte kan utökas i detta. Er kompetens ”duger” åt ena hållet, men inte det andra, hur känns det?
– Det känns som resursslöseri när vi står där med kompetensen, men har ingen verktygslåda eftersom vi saknar befogenheter. Vi har sett exempel på brister i lastsäkring på inkommande ekipage som faller inom ramen för böter, säger de båda.
Böter för brister i lastsäkring är om dessa påträffas under färd i dag 1 500 kronor.
De som kan förändra Kustbevakningens befogenheter i detta är flera.
– Till syvende och sista landar det hos politikerna och det handlar även om ekonomi när Kustbevakningen ska ha betalt för att även utföra den uppgiften, säger Jonna och Arvid och tillägger att det även handlar om att uppgiften ska omfattas av Trafiklagstiftningen.
Vi kontaktar Kustbevakningen och frågar om det stämmer att om ett ekipage är på väg ut på en färja så får Kustbevakningen stoppa detta om det är brister
i lastsäkringen oavsett farligt gods eller ej- och skriva böter.
– Det stämmer inte. Vi har förmyndigande via Transporstyrelsens föreskrift TSFS 2018:42 att bedriva lastsäkringskontroller, men vi har inte befogenhet att inleda förundersökning här. Det är snarare befälhavaren som kan neka lastbäraren att lastas ombord, svarar Kustbevakningen.
Varför får inte kustbevakare, som ändå har adekvat utbildning, använda sin fulla kompetens på inkommande ekipage oavsett farligt gods eller ej? Svaret är att Kustbevakningen inte har den befogenheten.
– Kustbevakningens befogenhet är att kontrollera det utgående godset för en bättre sjösäkerhet, det vill säga uppdraget är tydligt kopplat till den
maritima domänen och ska bidra till en högre sjösäkerhet för att
undvika olyckor till sjöss, säger Kustbevakningen.
Utifrån detta uppdrag dimensionerar myndigheten sin resurs och prioriterar i verksamheten.
– Skulle uppdraget utökas med exempelvis kontroller av inkommande gods behöver det i så fall kunna resurssättas, säger Kustbevakningen.
Kustbevakningen planerar och genomför verksamheten utifrån gällande uppdrag och den styrning som finns.
Är utökade befogenheter som nämns ovan en fråga som Kustbevakningen talar om, alternativt driver?
– Nej, det är inte en fråga som Kustbevakningen driver, säger Kustbevakningen.
Även om Kustbevakningen ser att det kan finnas fördelar med detta, säger de avslutningsvis att det är mot politiken uppmärksamheten behöver riktas.