Kommunikationen mellan bilinspektör Jonas Nordin och föraren flyter på bra och när Nordin ber om fraktsedlar och dokument, tar föraren fram det förstnämnda. När Nordin frågar efter fraktsedlarna igen, blir svaret att han just nu kör utan last. Eftersom ekipaget rimligtvis inte rullar på de svenska vägarna utan att ha last i alla fall någon gång, står Nordin på sig och får då fraktsedlar för två transporter.
Kontrollen av kör- och vilotider är det inga problem med, men det finns tre veckovilor som Nordin blir fundersam över. Fraktsedlarna, som är bristfälligt ifyllda, visar att han hämtat gods i Helsingborg som levererats i Norrköping och Eskilstuna. Något bevis på en inkommande internationell transport finns inte och eftersom föraren utfört en cabotagetransport, måste han visa upp en utstationeringsdeklaration.
Frågorna som kräver svar börjar bli många varför en tolk bokas in för att inga missförstånd ska uppstå. Att använda tolk förekommer ofta, nästan alltid i fall som dessa, eftersom det är viktigt att ingen efteråt ska kunna hänvisa till att man inte förstått på grund av språkförbistring.
Föraren är både trevlig och samarbetsvillig och berättar att den första ordinarie veckovilan i Nederländerna spenderade han i lastbilshytten, den andra som var i Tyskland över jul tillbringade han hos en bekant. Den tredje veckovilan över nyåret spenderades i lastbilshytten i Sverige.
– Föraren säger till mig att hans chef är snål och har aldrig erbjudit vila utanför lastbilshytten. Vill han ha det måste han betala själv, säger Jonas Nordin.
Att det inte finns något bevis på en inkommande internationell transport, beror på att ekipaget kommit tom in från Danmark för att lasta de redovisade transporterna i Helsingborg.
När Nordin frågar efter utstationeringsdeklarationen vet föraren inte vad det är.
– Jag visar en bild på en utstationeringsdeklaration, men det är inget han känner igen, säger Nordin och tillägger att det är förvånansvärt få förare som vet vad det är för ett dokument.
Deklarationen är ett ganska specifikt dokument till utseendet och det duger bra med en digital kopia i mobiltelefonen lättillgänglig för alla förare.
– Det skulle spara både oss och åkeriet en massa jobb och föraren kan slippa bli klampad, säger Nordin.
Slutresultatet av kontrollen landar på 60 000 kronor för otillåtet cabotage, 60 000 kronor eftersom föraren inte kan uppvisa utstationeringsdeklaration samt 40 000 kronor för att ha tillbringat två ordinarie veckovilor i hytten. Totalt en summa på 160 000 kronor. Fordonet klampas i väntan på betalning. Föraren kontaktar företaget för att informera om situationen samt förse Nordin med en e-postadress dit han kan skicka betalningsinformationen.
På kvällen efter arbetspassets slut får Nordin ett mejl från företaget som har skickat utstationeringsdeklarationen. På den finns en QR-kod som kan scannas för att kontrollera bland annat giltigheten. Dagen efter kan Nordinscanna QR-koden konstaterar då att utstationeringsdeklarationen är korrekt och därmed tas sanktionsavgiften på 60 000 kronor bort, men det återstår fortfarande 100 000 kronor.
Under dagen kommer ytterligare ett mejl från en ny adress hos företaget. Den lyder fines@”företagsnamnet”.com.
– Jag uppfattar det som att företaget har en särskild e-postadress för böter och sanktionsärenden. Verkar ju smidigt…, säger Nordin.
I mejlet hävdar företaget att Jonas Nordin krävt att få se kvitton från hotellövernattningar och sedan skrivit ut sanktionsavgift när föraren inte kunnat uppvisa sådant, något företaget menar inte är tillåtet att göra.
– De hänvisar till artikel 34 och 36 i 165/2014 samt till en artikel i en branschrelaterad tidning som skriver att vi inte får göra på detta sätt och att ytterligare 40 000 kronor därför ska dras av från sanktionsavgifterna, säger Nordin.
Proffs har noterat att sådan information i slutet av 2022 har spridits och undersökte då saken närmare.
Några avdrag blir det inte och ganska exakt 24 timmar efter att fordonet klampats, betalas pengarna in och föraren berättar att han nu ska till Polen.