Debatt

Thomas Morell (SD): ”Ska man skratta eller gråta?”

Det tycks inte finnas en bortre gräns när det gäller oförmåga att läsa, förstå och hantera lagstiftning. Reglerna kring kör- och vilotider är i grunden desamma i alla EU-länder. När det kommer till möjligheten att lagföra den som begår brott, vilar det på nationell lagstiftning. Så långt allt väl, men sedan strular det till sig, minst sagt.



I Sverige har vi kontroller på väg som utförs av polismyndigheten och företagskontroller som utförs av Transportstyrelsen. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, det är dags att återföra företagskontrollerna till de vägkontrollgrupper som i dagsläget lyder under polisen. Återkommer strax med upplägget.

Men först, Transportstyrelsen, denna myndighet som har att kontrollera i företagens lokaler. Gång på gång visar Transportstyrelsen att de inte är mogna uppdraget. De jagar spöken, bokstavligt talat. Oförmågan att läsa lagstiftningen och förstå innebörden av texten är påtaglig. De handläggare som har att utföra kontrollerna skapar överträdelser som inte finns och de har inte en susning om vad informationen de utläser ur färdskrivardatan faktiskt berättar. De rapporterar överträdelser åt höger och vänster, överträdelser som i värsta fall saknar grund och snarare är en ren gissning från myndighetens sida.

Vi riktar sedan intresset mot åklagarmyndigheten, vilket också är en sorgesam historia. Poliser och bilinspektörer gör ett gediget arbete ute på vägarna och rapporterar allvarliga överträdelser. De tar fordon i beslag för att bevisa manipulation av både färdskrivare och AdBlue-utrustning. Det rör sig alltså om allvarliga brott mot kör- och vilotider samt miljölagstiftningen. Solklara fall där det ska utdömas straff enligt gängse taxa, men icke! Inkompetensen slår till med full kraft och ärendena läggs ner och det manipulerade fordonet lämnas åter till det utländska åkeriet. Exemplen är många och detta förhållande skapar inte direkt förtroende för rättsstaten.

Förstår ni vart jag vill komma?

Jo, man har i Sverige skapat något som kan liknas vid statistikkontroller. Det ska gå snabbt och enkelt att kontrollera och rapportera för att kunna visa upp ett bra resultat till oss politiker och inte minst EU. På vägen har man byggt upp ett kontrollsystem som inte håller måttet och bristerna är uppenbara för alla som vet hur systemet fungerar.

Förlorarna är seriösa åkerier som försöker göra rätt, men som ständigt påförs sanktionsavgifter från en myndighet som mestadels jagar statistik och spöken. Vinnarna är de utländska aktörer som sätter i system att fuska, men som löper mycket liten risk att påföras böter, dels för att kontrollverksamheten är alldeles för liten, men främst för att åklagarmyndigheten inte förstår lagstiftningen och avskriver även solklara fall där det skulle ha utdömts kraftfulla böter.

Hur löser vi det här problemet?

Jo, vi ser till att stärka vägkontrollgrupperna rejält. Överför företagskontrollerna till dessa grupper, så blir kontrollerna i förtagens lokaler utförda av personal som besitter rätt kompetens. Till vägkontrollgrupperna ska sedan trafikåklagare knytas, åklagare som kan hantera trafiklagstiftningen och inte minst lagstiftningen som omgärdar den yrkesmässiga trafiken.

Åkeriägare och förare kan med rätta kräva att kontrollerna utförs av personal som besitter rätt kompetens. För den allmänna rättsuppfattningen är det oerhört viktigt att allvarliga brott beivras.

Thomas Morell, riksdagsledamot
Sverigedemokraterna