”Vem tar ansvar för Europas framtid”, frågar sig Bo Ericsson, Fordonsjuristen. Foto: Pia Ericsson. ”Vem tar ansvar för Europas framtid”, frågar sig Bo Ericsson, Fordonsjuristen. Foto: Pia Ericsson.

Sila mygg och svälja elefanter

Vem tar ansvar för Europas framtid? Vilket parti eller vilken politiker vill bli ihågkommen som den som lade ner den europeiska fordonsindustrin? En industri som direkt och indirekt sysselsätter 14 miljoner människor, motsvarande 7 procent av alla jobb inom EU.

Redan idag har ett antal stora leverantörer till fordonsbranschen gått i konkurs och fler kommer följa efter om inget görs.
– Ska verkligen Europas politiker med öppna ögon riskera att köra denna motor för tillväxt och välstånd i diket samtidigt som våra globala konkurrenter, USA och Kina fortsätter att dominera marknaden, säger Bo Ericsson på Fordonsjuristen.

Han fortsätter. Kina är världens största utsläppare av växthusgaser och USA ligger inte långt efter. Ändå är det i Europa som de allra hårdaste miljökraven införs.
– Krav som riskerar att slå ut vår egen industri snarare än att rädda klimatet. Att tro att vi ensamma kan kompensera för två ekonomiska giganters utsläpp är att sila mygg och svälja elefanter säger Bo Ericsson.

I EU rullar över 250 miljoner personbilar. Globalt finns 1,4 miljarder. Ändå tycks EU-kommissionen tro att denna gigantiska flotta kan bytas ut på rekordtid.

Men verkligheten ser annorlunda ut:
Komponentbrister på grund av att stora leverantörer går i konkurs.
Laddinfrastrukturen släpar efter, särskilt utanför storstäderna.
Andrahandsvärdet på elbilar sjunker snabbt, och priserna är fortfarande för höga för många hushåll.

Frågan handlar inte bara om ekonomi utan också om etik. Utvinningen av litium, kobolt och andra mineraler till elbilsbatterier sker ofta under oacceptabla förhållanden i länder där både miljö och mänskliga rättigheter offras. Hur hållbart är det att flytta utsläppen och problemen till andra kontinenter, samtidigt som vi applåderar oss själva i Bryssel?

Omställningen till ett klimatneutralt samhälle är nödvändig, men den måste vara långsiktig, genomförbar och rättvis.
– Vi kan inte offra jobb, välfärd och innovation på ett ensidigt ”teknikaltare”. Framtidens transporter kräver en mångfald av lösningar – inte dogmatiska beslut som gynnar våra konkurrenter på vår egen bekostnad, säger Bo Ericsson.

Frågan är enkel.
– Vill EU-politikerna bli ihågkomna som visionärer som räddade både klimatet och Europas industri eller som de som drev 14 miljoner människor rakt ut i arbetslöshet, avslutar Bo Ericsson, Fordonsjuristen