Regeringen har i decennier värnat den ”svenska modellen”, det vill säga att löner ska förhandlas fram av arbetsmarknadens parter utan politisk inblandning. Detta var exempelvis tidigare infrastrukturminister Anna Johansson (S) tydlig med när frågan om införandet av minimilöner i EU kom upp under ett möte 2016.
Sverige och Danmark har varit ledande i motståndet mot EU-minimilöner och insyn i lönesättningen på EU-nivå just på grund av oro för att det skulle underminera den nordiska lönesättningsmodellen. Danmark är vad vi erfar fortfarande helt emot minimilöner. Vill man sätta sig in i vad som sades på EU-mötet om minimilöner den 6 december i år, kan man göra det här.
I Ekot läser vi att en bidragande orsak till att det nu ändå är aktuellt med införande av minimilöner i EU, är att man kommit fram till en kompromiss med diverse förtydliganden och förändringar i EU-kommissionens förslag som nu får grönt ljus av regeringen, men i Ekots artikel läser vi att även LO gett ”grönt ljus”. Detta avfärdar LO bestämt när vi kontaktar dem och säger till oss att det inte stämmer samt att man är starkt emot att införa minimilöner på EU-nivå.
Kompromissförslaget säger Therese Gouvelin, första vice ordförande för LO, till Ekot är det bästa kompromissförslaget de sett hittills. Mycket snart ska EU:s medlemsländer försöka enas om en gemensam linje och det liggande förslaget från EU-rådet anser LO är en bra utgångspunkt för de förhandlingar som ska inledas med EU-parlamentet.
I kompromissen står: ”Bland annat väntas medlemsstaterna trycka på att det inte handlar om att sätta några löner och att förslaget inte innebär någon skyldighet för någon att införa minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal.”
När saker ska bestämmas i EU, är det inte lätt att hålla koll på alla turer. Vad är det som hänt som gör att regeringen ger grönt ljus till den nämnda kompromissen. Och vad är det rådet kommit överens om ska kunna införas om det inte är tvingande?
LO svarar på våra andra frågor genom jurist Hanna Björknäs som förtydligar och inleder med att förklara att det som regeringen gett ”grönt ljus” till, är ett kompromissförslag som medlemsländerna i EU har enats om.
– LO vill inte att EU ska reglera lön över huvud taget. Vi vill ha det som i dag där arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om löner utan politisk inblandning. Men rådets förslag är bättre än Europaparlamentets eftersom det kan tolkas som att länder som inte i dag har minimilöner i lag eller i allmängiltigförklarade kollektivavtal inte heller behöver införa det , säger Hanna Björknäs.
Rådets förslag ska nu förhandlas med Europaparlamentet och hur förslaget om minimilöner sedan kommer att se ut, vet vi inte.
– Vi är mycket oroade. Det finns en risk att det slutliga direktivet innebär slutet för den svenska kollektivavtalsmodellen, säger Björknäs vidare.
Om fastställda tvingande minimilöner införs, menar LO att det kan minska anställdas benägenhet att organisera sig vilket ytterligare kan påverka lönebildningen negativt. En annan risk är att exempelvis åkerier väljer att inte ha kollektivavtal och därmed kan ha lägre löneomkostnader. Det i sin tur kan möjliggöra för åkerier att erbjuda transportköpare lägre priser än de som har svenskt kollektivavtal.
– LO vill inte ha EU-regler om minimilön alls och vi vill att Sverige, om direktivet blir verklighet, måste undantas från direktivet, avrundar Hanna Björknäs, LO.