Genrebild. Foto: Göran Rosengren, arkiv Genrebild. Foto: Göran Rosengren, arkiv

2030-sekretariatets analys: Tidöpolitiken har bromsat fossilfria transporter

Svensk politik har inte gjort det tillräckligt lönsamt att välja fossilfria lastbilstransporter. Det visar en ny analys från 2030-sekretariatet, där drivmedelspriserna bedöms ha större betydelse än inköpspremierna. Nu föreslår organisationen sex politiska åtgärder för att öka omställningstakten under mandatperioden 2026–2030.

Fler eldrivna lastbilar på marknaden, utbyggd laddinfrastruktur och svenska tillverkare som erbjuder ellastbilar med över 70 mils räckvidd ger Sverige goda möjligheter att leda omställningen av tunga transporter. Trots det går utvecklingen långsammare än förutsättningarna medger, enligt 2030-sekretariatets nya analys.

I granskningen av Tidöregeringens politik för godstransporter på väg drar organisationen slutsatsen att de ekonomiska villkoren och drivmedelspriserna har påverkat marknaden mer än de inköpspremier som införts.

Michael Bohlin, analytiker på 2030-sekretariatet, framhåller att både tekniken, fordonen och aktörer som vill ställa om redan finns. Utvecklingen hämmas däremot när det är billigare att fortsätta köra på diesel än att investera i fossilfria alternativ. Han efterlyser därför långsiktiga och förutsägbara villkor som gör hållbara transporter ekonomiskt fördelaktiga.

2030-sekretar förklarar att eldrivna lätta lastbilars andel av nyförsäljningen under hösten 2026 bara är marginellt högre än hösten 2022. Det gäller trots att utbudet av fordon har förbättrats och möjligheterna att ladda har blivit fler.

För tunga lastbilar över 16 ton har eldriftens andel av nyregistreringarna ökat från omkring 3–4 procent hösten 2022 till cirka 10 procent hösten 2026. Utvecklingen går därmed framåt, men takten är betydligt lägre än i exempelvis Danmark och Norge.

Enligt granskningen har dieselpriset vid pump störst betydelse för utvecklingen. När fossil diesel blev betydligt billigare under 2024 stagnerade marknaden för både el- och gaslastbilar. När dieselpriset sedan steg våren 2026 ökade efterfrågan på ellastbilar.

Förändringen märktes särskilt i antalet ansökningar om klimatpremie. Enligt analysen ger dessa en snabbare och mer tillförlitlig bild av efterfrågan än fordonsregistreringarna.

För att Sverige ska nå klimatmålen och samtidigt stärka konkurrenskraften i transportsektorns omställning presenterar 2030-sekretariatet sex policyförslag för mandatperioden 2026–2030:

  1. Säkerställ att dyrare diesel slår igenom. Avstå nya skattelättnader på bensin och diesel och ge fullt genomslag för ETS2 när systemet införs.
  2. Riktad stimulans med omställningskrav. Eventuell kompensation till åkerinäringen för stigande kostnader ska utformas så att den påskyndar omställningen.
  3. Sänk skatten på laddning. Sänk energiskatten på el för laddning till EU miniminivå och återbetala delar av energiskatten till åkerierna.
  4. Utöka, förläng och förenkla klimatpremien. Förstärk premien för el-, gas- och vätgasdrivna lätta och tunga lastbilar till och med 2030, med en enkel ansökan och besked inom tre månader.
  5. Inför utsläppsbaserade vägavgifter. Ersätt Eurovignette-systemet med moderna vägavgifter som premierar lastbilar med låg klimat- och miljöpåverkan.
  6. Skärp och differentiera miljözonerna. Ge kommuner rätt att införa zoner där endast el-, vätgas- och biogasdrivna tunga transporter tillåts.

Sveriges klimatpolitiska ramverk innebär att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. I analysen anges också att EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR, kräver att Sverige till 2030 halverar utsläppen från inrikes transporter och jordbruk jämfört med 2005.

2030-sekretariatet bedömer att en snabbare omställning av lastbilsmarknaden är avgörande för att nå klimatmålen. Den behövs också för att minska Sveriges sårbarhet för fossila drivmedel och stärka konkurrenskraften hos företag som investerar i hållbara transportlösningar.

Schweiz och Nederländerna lyfts fram som förebilder, samtidigt som Sverige bedöms halka efter. Michael Bohlin pekar på hur ländernas långsiktiga och tydliga styrmedel har bidragit till att påskynda elektrifieringen av tunga transporter. Ekonomiska incitament, vägavgifter och nollutsläppszoner är exempel på åtgärder som enligt rapporten kan skapa bättre förutsättningar för omställningen.

Analysen ”Tidötiden och lastbilsmarknaden – utvärdering och rekommendationer för påskyndad omställning” har tagits fram av 2030-sekretariatet inom EU Interreg-projektet SEALS – Scandinavian Electrified & Autonomous Logistics Scale-Up.

Om artikeln

Publicerad: 2026-11-03 15:39
Kategori: Nyheter
Taggar: 2030-sekretariatet Elektrifiering Fossilfritt Klimatmål Transportpolitik