Fyra europeiska branschorganisationer – IRU, CLECAT, European Shippers’ Council och Global Cold Chain Alliance – har i ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vädjat till kommissionen att inte införa tvingande mål för andelen nollutsläppslastbilar. Organisationerna framhåller att de helhjärtat stöder transportsektorns klimatmål, men varnar samtidigt för att ett köptvång riskerar att hämma den marknadsdrivna utvecklingen och skapa onödig press på transportörer och varuägare.
IRU:s EU-direktör Raluca Marian säger: ”Vi delar EU:s klimatmål. Men verkliga framsteg kommer från rätt förutsättningar, inte från straffande skyldigheter. Det är där EU:s åtgärder behövs.” Hon betonar att köptvång inte leder till en fossilfri vägtransportsektor eftersom ingen kommer att köpa fordon som inte går att använda eller som riskerar att slå ut verksamheten. Övergången måste enligt henne vara rättvis, möjlig och ekonomiskt hållbar.
Under början av 2025 ökade antalet registrerade nollutsläppslastbilar i EU, trots att den totala försäljningen av tunga fordon minskade. Det visar att branschen redan rör sig i rätt riktning där förutsättningarna finns. Samtidigt återstår stora hinder, bland annat brist på laddinfrastruktur, otillräcklig elnätskapacitet och höga inköpskostnader.
Organisationerna varnar för att bindande köptvång eller användningsmål skulle slå särskilt hårt mot små och medelstora åkerier, som utgör mer än 95 procent av Europas cirka 600 000 transportföretag. De menar att ökade kostnader riskerar att spridas genom hela leveranskedjan och i slutändan drabba de företag som har minst ekonomiskt utrymme.
Flera transportsegment, exempelvis kyltransporter, byggtransporter och kemikalietransporter, står dessutom inför särskilda tekniska och operativa utmaningar som gör elektrifieringen mer komplex. Därför skulle ett enhetligt och tvingande regelverk enligt organisationerna vara både orealistiskt och skadligt för branschen.
I stället vill de se riktade ekonomiska incitament som gör nollutsläppslastbilar mer överkomliga, snabbare investeringar i laddinfrastruktur – både vid depåer och längs vägnätet – samt ett sammanhållet finansieringssystem där intäkter från bland annat Eurovinjetten och det kommande utsläppshandelssystemet ETS 2 återinvesteras direkt i vägtransportsektorns omställning.