Fossilt ska ut, el och förnybart in. Det är alla partier eniga om och det har ett väldigt brett stöd från både näringslivet och samhället i stort.
– Men utvecklingen går nu åt motsatt håll och tio års framsteg i omställningen är i princip utraderade, säger Per Östborn, ansvarig för 2030-sekretariatets indikatorer.

Ökningen år för år beror främst på att reduktionsplikten stegvis höjts enligt en i förväg bestämd bana. På senare år kompletteras det med en snabb ökning av elbilsladdning, som i princip enbart laddas fossilfritt.

Därtill ökar intresset för koncentrerade biodrivmedel, särskilt HVO100. Den snabba nedgången för fossilfritt 2024 visar dock att eldrift och aktiva val att tanka fossilfritt inte räcker för att kompensera för sänkningen av reduktionsplikten till 6 procent och de kraftigt sänkta priserna på fossila drivmedel.

Första juli höjs reduktionsplikten till 10 procent vilket 2030-sekretariatet tycker är utmärkt.
– Men det räcker inte på långa vägar för att återta förlorad mark, utan vi landar ungefär på 2016 års nivå. Det är inte gott nog för att klara våra egna klimatmål och riskerar leda raka vägen till EU-böter för bommade klimatkrav, säger Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet.

2030-sekretariatet konstaterar att fossila drivmedel kommer att bli dyrare genom EU:s ETS2 vilket stärker konkurrenskraften för eldrift och biodrivmedel både koncentrerade och för låginblandning.

2030 uppmanar regeringen att skyndsamt söka förlängd skattebefrielse för biodrivmedlen och föreslår Styrmedelsutredningen att ta fram en tydlig kurva för reduktionspliktens stegvisa ökning åtminstone fram till 2030.