EU-kommissionens förslag om ändring av direktivet om vikter och dimensioner för kommersiella vägfordon väcker stor oro inom järnvägssektorn. Icke desto mindre har dessa HCT, (High Capacity Transport) – eller DUO-fordon som de också kallas, börjat rulla i flera länder. Den 1 december var det premiär för Sverige att anamma de ny vikterna och längderna.
Ändring av direktivet om vikter och dimensioner beskrivs av de ledande järnvägsorganisationerna som ”opraktiskt och ineffektivt”. De ledande järnvägsorganisationerna i Europa beställde därför en studie av konsultföretaget D-fine för att ta reda på mer om effekterna av de föreslagna förändringarna.
Analysen bekräftar järnvägens oro. Om EU-kommissionens förslag genomförs utan betydande förändringar, kommer åtgärderna att få katastrofala konsekvenser ur socioekonomisk och hållbar utvecklingssynpunkt, varnar järnvägsförbunden.
Enligt analytikerna skulle den föreslagna ökningen av den tillåtna bruttovikten för tunga lastfordon och godkännandet av EMS (European Modular System) i hela EU leda till en genomsnittlig förskjutning på cirka 21 procent från järnväg till väg. Intermodala transporter skulle förlora upp till 16 procent av lasterna. Det kan resultera i ytterligare 10,5 miljoner lastbilstransporter per år, vilket kan leda till upp till ytterligare 6,6 miljoner ton CO2-utsläpp samt generera ytterligare externa kostnader på upp till 2,2 miljarder euro.
Studien detaljstuderade tre aspekter av de föreslagna ändringarna; påverkan på kombinerade transporter från dörr till dörr, påverkan på de olika godssegmenten på järnväg och påverkan på vägtransporter i termer av energieffektivitet och vägförsämring.
D-fines analytiker identifierade tre huvudproblem. Bland dessa att ingen av de längre kombinationerna kan hanteras i kombinerad transport utan att den operativa komplexiteten ökar. Dessutom är längre släp (>13,6 m) tekniskt oförenliga med järnvägsvagnar. Längre och tyngre fordon eller fordonskombinationer innebär också operativa utmaningar för terminaloperatörer i form av parkering, kommunikation, lyftkapacitet) och för järnvägsfrakt- och kombinerade transportoperatörer tågsammansättning.
Analytikerna uppmärksammade även effekterna av bestämmelserna i det reviderade direktivet om energieffektivitet och vägförsämring. De menar att ett högre antal axlar potentiellt minskar belastningen på väginfrastrukturen, men också resulterar i högre egenvikt och lägre effektivitet per ton last. De uppskattade också att 10 lastbilar med en totalvikt på 44 ton orsakar mer skada än 15 lastbilar med en totalvikt på 40 ton.
Järnvägens egna förslag handlar om bland annat maximalt 40 tons bruttovikt. Undantag bör endast vara möjliga för vägavsnitt som involverar gränsöverskridande intermodal trafik. Endast fordon med nollutsläpp bör tillåtas överskrida den maximala totalvikten och endast så länge som motsvarande batterikapacitet kräver det (förutsatt en räckvidd på 1 000 km). Oavsett införandet av direktivet, måste standardmått bibehållas för alla typer av lastenheter för att säkerställa fortsatt kompatibilitet med olika transportsätt.
Järnvägsorganisationerna avslutar med att säga att: ”Även om ekipagen är designade för att tjäna intermodala godstransporters intressen, är de flesta av åtgärderna opraktiska, ineffektiva eller onödiga”, skriver Trans.INFO.