Införandet av stationära alkobommar i våra hamnar, har varit aktuell länge och åmnga debatter har förts i riksdagen. Redan mellan åren 2013-2015 genomförde trafiksäkerhetsorganisationen Motormännens Helnykterhetsförbund (MHF) tillsammans med polisen, Tullverket och Kustbevakningen flera mycket lyckade försök med alkobommar i Tysklandsterminalen i Göterborg samt i Stockholms frihamn.
Dessa försök resulterade i att regeringen den 22 december 2017 gav Trafikverket ett uppdrag att införa anläggningar för nykterhetskontroll. Slutrapporteringen skulle vara klar 31 december 2020.
Vi talar med Tomas Jonsson, chef för MHF:s testlaboratorium som säger att under testerna med alkobommar styrdes dessa helt på distans från en trafikledningscentral vars främsta uppgift var att snabbt guida förarna i hur man lämnar ett utandningsprov samt vara garant för att ingen onödig köbildning uppstod. Ertappades en berusad förare, kallades någon från kontrollmyndigheten in för att snabbt avrapportera den misstänkta rattfylleristen.
– kontrollstationen var bara aktiverad när det fanns lediga resurser i den minutoperativa verksamheten inom främst polismyndigheten. Var patrullerna upptagna med annan mer prioriterad verksamhet startade inte kontrollverksamheten, säger han.
Resultaten blev över förväntan.
Första dagen i Stockholms frihamn ertappades 9 berusade förare på mindre än en timme. Högsta promillen som uppmättes då var över 2,18 promille. Efter att anläggningen varit i bruk i mer ett år påkoms under den sista månaden inte en enda rattfyllerist. Under testperioden kontrollerades över 50 000 förare varav 268 förare rapporterades för rattfylleri eller grovt rattfylleri.
– Trots det mycket goda resultatet och regeringens intention om ett brett införande, har ännu ingen hamn med ankommande trafik utrustats med alkobommar, säger Tomas Jonsson.
Trafikverket avlade slutrapport av sitt regeringsuppdrag den 12 december 2020 och konstaterar där att ”nykterhetskontroller i hamnar är viktiga och prioriterade på samma sätt som i det övriga vägnätet”. De konstaterar dock att ”användning av automatiserade kontrollanläggningar, typ alkobommar, är att betrakta som våldsanvändning och kräver närvaro av personal från någon kontrollmyndighet. Ett införande av trafiksäkerhetskontrollanter skulle ge möjligheter till en ny resurs att använda vid kontroller av färjetrafiken i hamnar och avlasta kontrollmyndigheterna”. Om detta skulle införas, ser man stora trafiksäkerhetsvinster som följd.
Tomas Jonsson konstaterar att rapporten lagt stort fokus på huruvida Trafikverket har möjlighet att på privat eller kommun ägd mark bygga automatiserade nykterhetskontroller.
– Man har också helt släppt möjligheten för polisen, tullverket och Kustbevakningen att använda automatiserde nykterhetkontroller efter en alkobom är att betrakta som våldsanvändning. Resonemanget verkar gå ut på att har man redan personal på plats så kan de lika gärna genomföra manuella kontroller, säger Tomas Jonsson som menar att alkobommar inte är annorlunda än en stationär fartkamera, ATK.
För att reda ut detta borde Trafikverket gett förslag till regeringen att förtydliga vägmärkesförordningen, eller Polismyndighetens föreskrifter, så att en alkobom kan användas på samma sätt som vanliga bommar används inom transportsystemet, anser Tomas Jonsson. – Att stoppandet av fordonet skulle jämställas med polismans tecken och bommen skulle kunna användas som en säkerhet typ som vid järnvägsövergångar eller liknade. Då hade tekniken med alkobommar kommit till sin fulla rätt. Att jämställa en alkobom med spikmattor och polisens övriga våldsanvädning känns inte rätt, säger han.
Trafikverket har lyft möjligheten att använda alkobommar som en egenkontroll vid infarten till exempelvis en hamn och då med hamnen som huvudman. På det sättet införs anläggningen som en del av hamnens säkerhetsarbete. En metod som även den visat på ett gott resultat vid den försöksanläggning med alkobommar som installerats vid Götebrogs Energihamn, säger Tomas Jonsson vidare.
MHF:s förhoppning är att Trafikverket ökar på farten med införandet av automatiserade nykterhetskontroller både som egenkontroll i samarbete med olika hamnar, men också som ett effektivt verktyg för berörda kontrollmyndigheter att snabbt få upp antalet nykterhetskontroller i Trafiken.
– Det handlar om att på ett effektivt sätt rädda liv och skydda oskyldiga trafikanter från berusade förare, avrundar Tomas Jonsson, MHF.
Vi återkommer inom kort med Trafikverkets svar.