Situationen med förarbristen i Tyskland väntas förvärras ytterligare.
– Vad som sker i Storbritannien, där bönder häller ut mjölk som inte kan hämtas, är en försmak av vad vi i Tyskland har att vänta oss, varnar Dirk Engelhardt, skriver tyska Eurotransport.
Varningen kom under en virtuell paneldiskussion med få deltagare i Frankfurt nyligen där parlamentsgruppens transportpolitiska experter medverkade.
Tyska företag tvingas redan att säga nej till beställningar, lagerhyllor gapar tomma och lastbilar står stilla på grund av förarbrist, fortsätter han.
– Vissa åkerier har upp till 30 fordon ståendes och BGL förväntar sig att få politiskt stöd för att lösa problemet, säger Dirk Engelhardt.
Han föreslår ett nytt finansieringsprogram utöver utbildnings- och vidareutbildningsprogrammen inom ramen för avgiftsharmonisering.
– Det handlar inte bara om att vi behöver en bättre image, utan också om att körkortet måste bli billigare, förklarade Engelhardt. Inget åkeri investerar 10 000 euro om praktikanten sedan byter till ett annat åkeri.
BGL förespråkar också mer komfort i förarhytten genom att exempelvis tillåta längre fordon, inte bara för lasten utan även för hytten och därmed föraren. BGL lyfter även det heta ämnet om förare från ”tredjeland”, alltså länder utanför EU.
Tidigare har man varit kritiska till utstationering av förare från Vitryssland och Ukraina hos exempelvis litauiska konkurrenter, men nu vill man ha denna möjlighet även för tyska företag.
– Vi behöver jämlikhet här, kräver BGL:s tillsynsstyrelses ordförande Horst Kottmeyer, chef för volymtransportföretaget med samma namn från Bad Oeynhausen Om detta endast är möjligt för företag från Litauen, blir det en snedvridning av konkurrensen som inte bör underskattas.
I en diskussion med parternas trafikexperter, blir det uppenbart att det krävs tydliga regler för stationering av förare från tredjeland i Tyskland.
– Jag tror inte det skulle vara bra om vi utbildar förare i Ukraina och sedan låter dem köra här, varnade SPD:s (tyska socialdemokraterna) trafikexpert Kirsten Lühmann. Det fungerar inte heller inom andra yrken. Utbilda potentiella förare från tredjeland i Tyskland.
BGL noterar att vissa östeuropeiska länder använder tomkörning som skadar klimatet som anledning till att stoppa delar av mobilitetspaketet. Trafikexperterna är överens om att kontrollpersonalen måste ökas och utbildas. De välkomnade också den nu möjliga användningen av vägavgiftsdata för cabotagekontroll.
BGL förespråkar också att kombitransporternas inledande och avslutande delar räknas som cabotage, något som inte regleras enhetligt i Europa.
BGL ser också ett behov av åtgärder för LNG. De höga energipriserna och bristen på tydlighet om hur avgiftsbefrielsen kommer att fortsätta efter 2023, gör användning av LNG-fordon oattraktiv, sade åkeriägare Kottmeyer som idag har 16 gasfordon i drift.
– Om jag köper en LNG-lastbil idag får jag inte tillbaka merkostnaderna på 35 000–40 000 euro. Det finns inte heller någon eftermarknad och jag kan alltså inte sälja en LNG-lastbil med 100 000 mil till andra länder, säger han.
BGL vill dock inte ge upp om LNG-fordon och kräver planeringssäkerhet för LNG med en tydlig skillnad mellan diesel och LNG fram till minst 2030.
– Det ger regeringen nödvändig vägledning när man fastställer en koldioxidavgift för 2023, säger Jens Pawlowski, chef för BGL:s representationskontor i Berlin.
BGL:s ordförande Engelhardt säger att det finns olika fordon på marknaden, men att majoriteten av åkerierna inte behöver eldrivna transportfordon med en räckvidd på 150 kilometer.
– Vi skulle inte ha el för att ladda till exempel tre ellastbilar, säger åkaren Kottmeyer. Elnätet kollapsar och det drabbar mig även privat eftersom jag inte bara arbetar på platsen utan även bor där.