I Norge ligger mycket fokus på social dumpning bland yrkesförare. Tungt.no skriver det transporteras mer fisk än någonsin av utländska förare och att transportköparna inte kontrollerar förarnas löner som kan vara så liten som 25 norska kronor i timmen.
På ekipagen syns norska internetadresser som får det att framstå som om det är lokala företag, men fordonen är registrerade i länder som Rumänien och Polen. Bakom ratten sitter det förare från Ukraina, Rumänien eller Filippinerna, skriver Tungt.no.
Norska tidningen FriFagbevegelse berättar om filippinske ”Alejandro” som kör lax i Norge för just 25 norska kronor i timmen och ingen övertidsersättning.
Vi kontaktar Norges Lastebileir-Forbunds (NLF) ordförande Geir A. Mo som säger att NLF har fått signaler på att utländska åkerier inte känner till att förarna måste ha norsk minimilön när de kör här.
– Det är åkeriernas ansvar att känna till vad som gäller i landet de trafikerar. När vi får förfrågningar hänvisar vi dem till offentliga webbsidor, säger han och tillägger att NLF är en branschorganisation, inte en informationskanal för utländska förare.
Några som emellertid arbetar med information och mot förarna, är Yrkestrafikkforbundet, YTF. Vi frågar förbundsledare Jim Klungnes om YTF upplever att utländska förare inte känner till att de i Norge ska ha en minimilön och hur vanligt är det i så fall?
– Vartannat år genomför vi en undersökning i Svinesund i samarbete med Statens vegvesen då vi delar ut frågeformulär till alla förare som passerar gränsen. I den sista undersökningen gjord 2019, svarade 26 procent att de kände till kravet på minimilön i Norge, säger han.
Han fortsätter och säger att på frågan om förarna faktiskt fick den lönen, svarade endast 12 procent ja. Bland dem som kör relativt mycket i Norge, mer än 40 uppdrag under ett år, uppgav endast 10 procent att de får norsk minimilön under uppdragen.
– Norsk lag säger att samtliga dessa förare ska ha norsk minilön, säger Jim Klungnes.
Visst kan det finnas åkerier som fortfarande inte känner till kravet, men efter den senaste tidens rättsfall mot större Östeuropeiska åkerier bör budskapet ha nått ut.
– De flesta förarna som kör cabotage i Norge är anställda av stora, resursstarka företag som har egna advokater med spetskompetens inom området och det vore märkligt om reglerna är okända för dem, säger Jim Klungnes.
Upplever ni att åkerier känner till det, men väljer att inte berätta det för förarna?
– Våra samtal med utländska förare tyder på att åkerierna ofta hemlighåller kravet. Vi tror inte att så många företag bara glömmer att informera förare om sina ekonomiska rättigheter av en slump, säger Jim Klungnes
För att komma tillrätta med löneförhållandena och okunskapen, säger Jim Klungnes att det nog behöver göras mer inom det området an vad som görs idag. YTF trycker upp broschyrer om norsk minimilön på 15 olika språk som delas ut till förarna i samband med gränsundersökningen, men även när YTF är ute på vägarna. YTF har även spelat in en informationsvideo om regler och rättigheter som gäller för nationell körning i Norge.
Avslutningsvis berättar Jim Klungnes att gränsundersökningen visar att det är särskilt polska och litauiska transportörer som hämtar förare som allt längre österut.
– Det nya nu är att hämta förare från länder utanför EU som Ukraina och Ryssland. De förser sedan förarna med de dokument som behövs för att få köra inom EU. Det konkurrerar ut seriösa norska åkerier och bidrar till en kapplöpning mot botten, avrundar Jim Klungnes.
2019 var 15 procent av yrkesförarna som passerade gränsen från Ukraina. 2017 var det endast 7 procent.
44 procent av de ukrainska förarna uppger att de tjänar 1 500 euro eller mindre i månaden. Med norsk minilön hade de istället fått 3 000 euro. Endast 5 procent av de ukrainska förarna svarade att de får norsk minilön när de kör cabotagetransporter i Norge.