Att det finns brister hos bland annat fordon som utför persontransporter uppmärksammade vi redan 2023 då yrkestrafikpolisen stoppade stadsbussar under pågående körning.
Därefter kör Campusbussen av vägen utanför Linköping vilket ledde till nya avslöjanden och underströk att det finns en problematik kring fordon som utför persontransporter. Senare skedde även en olycka med en buss från Vännäs Buss där man missat kontrollbesiktningen.
Vår redaktion får löpande information om att problemet med underlåtenhet att efter besiktning åtgärda anmärkningar där 2:or med krav på efterkontroll inte åtgärdas innan fordonet åter tas i reguljär trafik inte är isolerade företeelser hos några få företag som utför persontransporter utan i stället något som förekommer över hela landet både bland tunga och lätta persontransporter.
Detta är något som kan påverka trafiksäkerheten och inte minst bidra till osund konkurrens gentemot de företag som följer regelverken.
Den här gången har ett antal personer hört av sig om ambulanstransporterna i Region Stockholm och de gör gällande att fordon som fått 2:or med krav på efterkontroll inte åtgärdas efter besiktningen utan i stället fortsätter att användas. Vi får också till oss att ambulanser, trots exempelvis bromsproblem och andra uppenbara fel som upptäcks vid säkerhetskontroll, inte tas ur trafik.
Vi väljer ut en av Region Stockholms ambulanser. Fordonet är bussregistrerat och ska, enligt uppgift, efter en underkänd besiktning med krav på efterkontroll ändå ha använts i trafik i cirka 180 mil. Det görs även gällande att fordonet framförts av förare utan D-behörighet och att den ackrediterade verkstaden inte kan bromstesta fordon i högre hastigheter än cirka 15–20 km/h.
Vi kontaktar Region Stockholm och ber dem bemöta kritiken och svara på frågor om det aktuella fordonet som efter underkänd besiktning 1 april 2025 ändå användes i cirka 184 mil innan felen åtgärdades den 24 april och sedan godkändes. Stämmer det?
– I vår organisation hanteras brister vid kontrollbesiktning rutinmässigt så att fordonet går direkt till verkstad för att åtgärda anmärkningen. I det här fallet fick fordonet anmärkning på sidoreflexer samt krav på justering av halvljus och dessa brister åtgärdades av auktoriserad Scaniaverkstad den 24/4, säger Region Stockholm.
Men fordonet hade enligt besiktningsprotokollet fler brister än så. Kände förarna och annan relevant personal till att fordonet hade dessa brister?
– Information och besiktningsprotokoll finns i vårt stödsystem Fordonskontroll. Enhetschef, fordonssamordnare och medarbetare har tillgång till denna information, svarar Region Stockholm.
När uppmärksammades problemet med att fordonet drog till vänster vid inbromsning?
– Vi har ingen uppgift om att fordonet skulle ha förändrade köregenskaper. Däremot har fordonets stödsystem visat information om att det finns en procentuell differens på framaxelns bromsbelägg 4/4–25 vilket hanterats via service enligt Scanias service-, och underhållsavtal, säger Region Stockholm.
Enligt Region Stockholm görs vid varje arbetspass, minst två ggr/dygn, en fordonskontroll enligt standardiserad rutin av besättningen som ska framföra fordonet. Dessutom genomförs årlig kontrollbesiktning på samtliga
utryckningsfordon oavsett ålder. Fordonet har dessutom service och
reparationsavtal enligt fordonstillverkarens intervaller och
rekommendationer i syfte att fordonet ska vara i gott skick. Föraren
ansvarar för kontroll före körning och fordonssamordnare/chef
ansvarar för årliga kontroller och service.
Stämmer det att er ackrediterade verkstad endast kan bromstesta i hastigheter upp till cirka 15–20 km/h? Det är ju ändå ett utryckningsfordon som kan behöva köras i höga hastigheter.
– Vi följer de lagar, regler och myndighetsbeslut som finns kring kontrollbesiktning och auktoriserade/ackrediterade verkstäder som är kopplade till våra fordonstyper, säger Region Stockholm.
När vi frågar om hur många avvikelser som totalt inkommit gällande regionen under 2025, ber regionen oss specificera vila avvikelser som avses.
Den information redaktionen har fått gör också gällande att det aktuella bussregistrerade fordonet framförts av förare utan D-behörighet, något som naturligtvis kan vara motiverat i en situation som handlar om liv och död, men hur många ambulansförare har regionen som innehar D-behörighet?
– I vår verksamhet har vi cirka 100 ordinarie medarbetare med körkortsbehörighet och introduktion för att arbeta på enheten. Utöver dessa finns cirka 50 vikarier, säger Region Stockholm.
Då hävdar alltså Region Stockholm bestämt att det aktuella fordonet mellan 2022 – 2025 aldrig framförts av ambulansförare utan D-behörighet? Och hur många ambulansförare med D-behörighet har ni?
– Samtliga förare av våra fordon anställs med rätt körkortsbehörighet eller utbildas av regionen upphandlad körskola för att kunna framföra våra B, C1 eller D-klassade fordon. Vi har styrande dokument och rutiner som tydliggör meddelandeplikten för medarbetaren om denne av någon anledning inte längre har sin behörighet. Vi har även återkommande körkortskontroller, säger Region Stockholm.
Regionens huvudskyddsombud påkallade för inte så länge sedan skyddsstopp för två fordon. Den ena händelsen, säger Region Stockholm, handlade om stenskott i vindruta som en förare upplevde störa synfältet där situationen genast hanterades genom att byta
ruta. Den andra händelsen handlade om en uppmärksammad brist i
sjukvårdsutrustningen och därför inte kopplat till fordonet.
– Dessa händelser har rapporterats som skyddstopp, men går vanligtvis
som ordinarie felanmälan, säger Region Stockholm och tillägger att felen åtgärdades samma dag.
Hur ser verkligheten ut? Går det att direkt ta en ambulans ut trafik om den har påtagliga brister och/eller en icke åtgärdad 2:a med krav på efterkontroll? Vi får kontakt med huvudskyddsombudet Emil Skoglund som säger att han inte har tillgång till informationen om fordonens besiktningar tillika anmärkningar.
Som huvudskyddsombud vid ambulanssjukvården i Stockholm vill Emil Skoglund vara tydlig med att ambulansernas skick och säkerhet är helt avgörande för en trygg och hållbar arbetsmiljö.
– Våra medarbetare ska kunna utföra sitt arbete i fordon som är säkra, funktionella och anpassade för både patientvård och personalens arbetsmiljö. Vi har en god och löpande dialog med arbetsgivaren kring ambulansernas beskaffenhet, inte minst vid nya upphandlingar där vi lyfter viktiga frågor kopplade till kliniskt arbete, ergonomi och arbetsmiljö, säger han.
Emil Skoglund har ingen annan möjlighet än att utgå från att de ambulanser som används i verksamheten är godkända vid besiktning och uppfyller gällande krav. Vad händer om en ambulans som ska tas i trafik uppvisar brister?
– Det vi däremot återkommande har sett problem med när det gäller allvarliga avvikelser är svårigheten att kunna ställa av ambulanser när allvarliga defekter upptäcks. Det är inte acceptabelt, säger han.
Verksamheten är samtidigt mycket pressad med hög arbetsbelastning och brist på personal.
– Det skapar en situation där nödvändiga åtgärder ibland försvåras vilket vi givetvis ser mycket allvarligt på, avslutar Emil Skoglund.