Under många år fastställdes behovet av laddinfrastruktur av CPEV-värdet, i korthet antal laddbara bilar per laddstolpe. Sedan 2025 baseras analysen på EU:s nya AFIR-direktiv där laddkapaciteten mäts i megawatt i förhållande till antalet laddhybrider och elbilar i ställer för som tidigare – antal bilar per laddpunkt.

I år är det första gången siffrorna kan jämföras mot förra årets.
– Det är viktigt att kommunerna fortsätter att bygga ut med fler laddstolpar eftersom antalet elbilar hela tiden blir fler och det är det behovet vi kartlägger, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige.
M Sveriges granskning bygger på kommunernas utbyggnad i förhållande till hur antalet laddbara bilar utvecklats.

M Sverige noterar att det finns några som är sämst i klassen. Både Solna och Nacka är stora kommuner och saknar mycket effekt, hela 16 respektive 10 megawatt.
– Sedan finns det mindre kommuner som Herrljunga och Fagersta där elbilarna ökat med 24–25 procent men utbyggnaden gått åt fel håll och det finns mindre kapacitet att ladda i år jämfört med 2025, säger Carl-Erik Stjernvall.

Topp tio kommuner som inte klarar AFIR
Solna, Nacka, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd, Svedala, Bollebygd, Herrljunga, Öckerö och Habo.

Topp 10 kommuner som sackar efter med utbyggnaden
Ragunda, Herrljunga, Täby, Fagersta, Töreboda, Markaryd, Sölvesborg, Storfors, Borgholm och Vännäs.

Topp 10 kommuner som står stilla eller backar
Ragunda, Herrljunga, Fagersta, Markaryd, Töreboda, Sölvesborg, Storfors, Emmaboda, Borgholm och Salem.

Kommuner som riskerar att inte uppfylla EU-lagstiftningen kan leda till formella påpekanden från nationella myndigheter eller EU-kommissionen, avslutar Carl-Erik Stjernvall.

Till grund för undersökningen, som tar upp personbilar och lätta lastbilar, ligger VTI och Drivmedlas AFIR-kartdata som du kan ta del av här.