Det ökade anslaget på nästan 1 200 miljarder kronor välkomnas av 2030-sekretariatet, men vad får vi för pengarna?
– Inte uppfyllda klimatmål, inte en järnväg i takt med tiden, inte minskad trafikdödlighet i linje med Nollvisionen, bara marginella nya finansieringslösningar och fortsatt sårbarhet, säger Mattias Goldmann, vd 2030-sekretariatet.
”Det bör noteras att klimatmålet om minst 70 procents minskning av utsläppen till 2030 jämfört med 2010 inte nås”, står det i Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning. EU:s ESR-krav på Sverige nås inte heller och både etapp- och långsiktigt mål om ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik missas grovt: ”I stället är färdmedelsandelarna relativt stabila över tid”.
Trafikverket ägnar två rader av 251 sidor åt hur klimatmålen skulle kunna nås vilket 2030-sekretariatet pekar på att politiken behöver bli bättre beställare.
– Självklart ska jättesatsningar på 1 200 miljarder kronor utgå ifrån målen vi som samhälle enats om. Även Trafikverkets haussade omtänk där knappt två procent av tidigare beslutade projekt omlokaliseras, saknar klimatkoppling, säger Goldmann.
2030-sekretariatet är positiva till regeringens uppdrag åt Trafikverket att lista projekt som kan medfinansieras av näringslivet. Fyra vägsträckor på totalt 11 miljarder kronor och fem järnvägsprojekt för totalt 80 miljarder kronor listas varav flera är begränsade delar av en större sträcka såsom Botniabanan Skellefteå-Luleå och Sydostlänken.
Kompletterande finansiering är välkommen, men det är oroande om järnvägens utbyggnad i mycket högre utsträckning än vägens är beroende av den. Därtill är det hög tid att finna annan medfinansiering såsom utökade trängselskatter eller klimatstyrande vägavgifter liknande de våra grannländer nu står inför, anser 2030-sekretariatet.
Detta är den första nationella planen som präglas av behovet av ökad resiliens, beroende på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ett klimat som snabbt förändras.
Nato betonar att vår grundläggande infrastruktur måste vara mindre sårbar och Trafikverkets fokus på vägnätets bärighet behöver kompletteras med att järnvägen bättre ska klara skyfall, skred, bränder och hetta.
– Vi saknar helt förklaring till varför Trafikverket vill satsa tre gånger mer på klimatanpassning av vägnätet än järnvägen, fem miljarder kronor mot 1,4, säger Goldmann.
Nationella planens namngivna investeringar ger “en minskning med 0,6 dödsfalltill år 2045” vilket 2030-sekretariatet ser som otillräckligt.
– Nollvisionen nämns inte ens vilket vi beklagar. I stället för att stegvis falla alltmer i glömska bör visionen uppdateras till att också omfatta de mångfalt fler som dör av trafiken och bli ett bindande styrdokument, avslutar Mattias Goldmann.