Under årets andra kvartal skickades 52,5 miljoner paket från e-handlare till privatpersoner i Sverige varav 52 miljoner var e-handelspaket och 0,5 miljoner var större varuförsändelser. Den totala paketvolymen ökade med 7,4 procent i jämförelse med samma period föregående år. Sett över hela året har paketvolymerna ökat med 5,1 procent.
Transportföretagen ser att fler försändelser skickas jämfört med hur e-handelsförsäljningen ökar. Det här indikerar att konsumenterna handlar fler, men billigare varor.
– I sig är det ingenting konstigt med tanke på den höga inflationen i landet och att många svenskar tvingas till att spara in på sin konsumtion. Vi ser däremot att vi befinner oss i en samhällsförändring där transporterna spelar och kommer spela en ännu viktigare roll för att möta konsumenternas handelsmönster, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Även andelen utlandspaket fortsätter att bli fler under årets andra kvartal. Under de senaste månaderna har de ökat med 1,8 procent, vilket innebär att utlandspaketen under 2023 ökat med totalt 5,2 procent.
Under årets andra kvartal ökade antalet hemleveranser med 16,4 procent i jämförelse med samma period föregående år. Samtidigt minskade leveranser till utlämningsställe med 2,4 procent.
De flesta leveranserna sker med lätta lastbilar och Paketindex visar att trots att transporterna med lätta lastbilar ökar, minskar växthusgasutsläppen. En stor anledning till minskningen beror på att andelen nyregistrerade lätta lastbilar som är eldrivna eller elhybrider ökade med 7,7 procentenheter från 2021 till 2022.
Däremot har det inte skett någon ökning under 2023 vilket delvis beror på att klimatbonusen för lätta lastbilar upphörde 2022. För att nå transportsektorns klimatmål med en minskning på 70 procent, menar Tina Thorsell att regeringen nu måste agera och återinföra ett statligt stöd.
– Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har ett gyllene tillfälle att ge det erkännande den lätta lastbilen förtjänar och samtidigt underlätta och skynda på omställningen. Vi vill att hon introducerar en Romina-rabatt till de jobb- och tillväxtskapare inom näringslivet som väljer att köpa en ny elektrifierad lätt lastbil och bidra till den gröna omställningen, säger Tina Thorsell.
Klimatbonusen infördes för att premiera lätta fordon med låga koldioxidutsläpp och bestraffa de fordonen med relativt högre utsläpp med en förhöjd fordonsskatt (Malus). Under perioden det så kallade bonus-malus-systemet var verksamt har knappt 10 000 lätta lastbilar fått bonus på tillsammans 540 miljoner kronor, det vill säga ungefär 55 000 kronor per lastbil. De lätta lastbilarna har fått ungefär 3 procent av de totalt 17 miljarder som betalats ut i klimatbonus, resterande 97 procent har gått till personbilar.
Systemet med bonus-malus ser Tina Thorsell var felkonstruerat utifrån att den lätta lastbilen som är ett nyttofordon bedömdes på samma sätt som den lätta privatbilen. Resultatet blev att den lätta lastbilen enbart drabbades av en förhöjd skatt, mycket på grund av att det funnits väldigt få, om ens några, fordon att köpa som kvalat in till bonus.
– Därför är det extra viktigt att regeringen nu ger transportsektorn rätt förutsättningar för att fortsätta den gröna omställningen, säger Tina Thorsell.