Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.
– Sverige har goda möjligheter att bli en ledande vätgasnation men då måste vi satsa strategisk på de områden där vi verkligen kan driva utvecklingen, säger han.
Priset på förnybar el har rasat de senaste åren och när priset på elektrolysörer nu är på väg åt samma håll har intresset för förnybar vätgas ökat inom industrin, transportsektorn och energibranschen. EU har presenterat en satsning på 430 miljarder euro fram till 2030.
Den strategi som Fossilfritt Sverige utarbetat tillsammans med flera aktörer inom vätgasens värdekedja, visar hur förnybar vätgas kan användas för att genomföra de färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som 22 svenska branscher tagit fram och nu implementerar.
De vätgasrelaterade projekt som redan planeras inkluderar HYBRIT:s och LKAB:s satsningar på koldioxidfritt järn och stål, Preem och ST1:s produktion av biobränslen, Perstorps ”Project-Air” för hållbar metanoltillverkning. Tillsammans skulle de planerade projekten kunna minska Sveriges nationella utsläpp med drygt 30 procent (16 miljoner ton) till 2045 (jmf. 2019). Därutöver kan export av klimatförbättrade produkter minska utsläppen i andra länder. LKAB:s koldioxidfria järnsvamp skulle kunna reducera utsläppen med 30 miljoner ton hos deras kunder utomlands.
Strategin pekar särskilt ut elkapaciteten som den stora utmaningen. Baserat de hittills planerade vätgasprojekten föreslås ett planeringsmål för elektrolyskapacitet på 8 GW år 2045. Det kommer att kräva cirka 55 TWh el. På kort sikt måste politiken därför möjliggöra snabbare tillståndsprocesser men på längre sikt behöver även elproduktionen öka.
Strategin lämnades under torsdagen över till regeringen och togs emot av energiminister Anders Ygeman (S) och finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP). Några av förslagen till regeringen är:
– Regeringen bör senast 2022 sätta ett planeringsmål om att ha 3 GW installerad elektrolyskapacitet år 2030 och minst 8 GW år 2045 för att möjliggöra en fossilfri utveckling inom flertalet sektorer.
– Regeringen bör under 2021 ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en elnätsplan som bland annat svarar på vilka elledningar som är prioriterade för att industrin ska kunna elektrifieras i tillräckligt hög takt, och med vilken tidsplan elledningarna bör dras.
– Regeringen bör under 2021 ge i uppdrag till Energimarknadsinspektionen att skapa en reglering med intäktsram för vätgasledningar. Utbyggnad av vätgasledningar bör vara koncessionspliktiga på motsvarande sätt som elledningar hos Energimarknadsinspektionen.
– Regeringen bör under 2021 ge i uppdrag till Energimyndigheten att skapa en utlysning för regioner i Sverige som show-rooms för att testa och demonstrera sektoröverskridande vätgassystem. Målet är att etablera ett par svenska vätgaskluster (”Hydrogen Valleys”).
– Se över lagen om miljötillstånd så att de industrier och energietableringar som redan idag producerar och använder vätgas i stor skala och som vill ställa om till en mer klimatanpassad produktion av vätgas inom samma slutna industriområde endast behöver göra en ändringsanmälan istället för att som idag behöva ansöka om ett nytt miljötillstånd.
– Regeringen bör under 2021 snabbutreda ett produktionsstöd för projekt med fossilfri vätgas under en introduktionsfas genom ”Carbon Contract for Difference”, ett system där staten ger support baserat på projektets koldioxidminskning relaterat till EU ETS-priser.
Svante Axelsson avrundar.
– Vätgas är en möjliggörare för att genomföra färdplanerna och utvecklingen har bara börjat. Den kommer att komplettera sol, vind, batterier och biobränslen och gör att pusslet för ett fossilfritt Sverige blir lättare att få ihop, säger han.