Bilden har inte med artikelinnehållet att göra. Foto: Tommy Holl, arkivbild

Nya regler i Mobilitetspaketets kölvatten – men vem ska kontrollera?

”Finns ingen agenda”

Tidigare i somras röstades mobilitetspaketet igenom i EU. När applåderna nu har tystnat passar Proffs på att ställa frågor till en rad ledamöter i trafikutskottet. Frågor som handlar om vilka möjligheter de svenska myndigheterna har att kontrollera efterlevnaden av de nya reglerna efter hand som de börjar gälla.
Många ord och lång text – men någon agenda för när riksdagen på ett organiserat och samlat sätt ska arbeta för att bygga upp kontrollverksamheten, finns uppenbarligen inte.

Jens Holm (V) är trafikutskottets ordförande. Vi frågar honom vilken myndighet som ska kontrollera att utstationeringsdirektivet följs.
– Arbetsmiljöverket förvaltar idag registret för detta ändamål men det saknas en kontrollerande myndighet. Det är en ohållbar situation. Vi anser att regeringen bör tydliggöra vilken myndighet som ska utföra kontroll över att förare är registrerade, säger Jens.

Thomas Morell (SD) menar att en myndighetssamverkan kan vara en lösning.
– Så länge vi har den strukturen på kontrollverksamheten som vi har, är det bästa alternativet att Arbetsmiljöverket samarbetar med polisens vägkontrollgrupper, förklarar Thomas.

Magnus Jacobsson (KD) pekar på den pågående utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafiken.
– Det tog tyvärr lång tid för regeringen att tillsätta utredare och utredningen har fått förlängd tid. Kristdemokraterna anser att man i denna utredning bör titta på om trafikpolisen borde organiseras som en egen enhet inom polismyndigheten eller att en ny myndighet bildas med förebild från exempelvis Tyskland, BAG, förklarar Magnus.

Sten Bergheden (M) säger att det är viktigt att regeringen nu tar sitt ansvar och säkerställer att det finnas tillräckligt med poliser och resurser för övriga ansvariga myndigheter, Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen, för att kunna övervaka att bestämmelser följs.
– Men också för att beivra den brottslighet som är kopplat till bland annat transporter när det gäller till exempel stöldgods och rattonykterhet, förklarar han.

Han tillägger att moderaterna kommer att fortsätta kräva fler poliser.
– Och en tydligare kontrollverksamhet liknande tyska BAG på våra vägar för att få bort de olagliga transporterna. Har man lagar och regler ska de följas och kontrollerna av detta måste fungera. Idag gör det inte det.

Mobilitetspaketet omfattar bland annat krav på att lastbilarna som trafikerar Europa i internationell trafik måste återvända hem till åkeriets etableringsland senast var åttonde vecka. Chaufförerna ska dessutom beredas möjlighet att återvända var tredje eller var fjärde vecka beroende på arbetsschema. Men hur ska detta kontrolleras?
– Det bör vara fullt möjligt att kontrollera genom de digitala färdskrivarna och frakthandlingarna. Kameror finns även vid gränsövergångar, säger Jens Holm.

Löner och sociala villkor – vem ska kontrollera det – och hur kan det gå till?
– Det blir en nöt att knäcka. Polis och rättsvårdande myndigheter ska inte kontrollera löner, eftersom vi har en fri lönesättning i Sverige. Lämpligt är att facken får den uppgiften men lagstiftningen ger dem inte rätt att utföra kontroller på väg i dagsläget, menar Thomas Morell.

Hultsteins


Anders Åkesson (C), vice
ordförande i trafikutskottet efterlyser samordning.
– Att samordna och utveckla det arbete som läggs ner från många olika håll för att kontrollera yrkestrafiken ur olika perspektiv – tull, arbetsmiljö, skatter, sociala villkor, med mera – är en angelägen punkt för Centerpartiet.

Anders och hans parti välkomnar att EU nu ser över förutsättningarna för yrkestrafiken så att de gynnar seriösa åkare.
– Den viktigaste delen när det gäller kontrollen av yrkestrafiken är att Polismyndigheten har de resurser som krävs för att utföra de kontroller man förbundit sig att göra, främst gentemot Sverige men även mot både EU och FN.

Han pekar på att den senaste uppföljningen, Polismyndighetens årsredovisning 2019, visar att myndigheten inte hinner med det antal kontroller som man ska utföra, varken avseende kör- och vilotider eller tillsyn av farligt gods.
– Detta är allvarligt och måste skyndsamt förbättras. Det är uppenbart att de 400 poliser och bilinspektörer som idag ingår i trafikgrupper inte räcker. Detta måste regeringen trycka på i regleringsbrevet till Polismyndigheten.

Många ord blir det när vi kommunicerar med ledamöterna i trafikutskottet. Men hur ser agendan egentligen ut för när riksdagen, på ett organiserat och samlat sätt, kommer att börja arbeta med dessa frågor?

Finns det överhuvudtaget en agenda? Nej, inte enligt kristdemokraten Magnus Jacobsson.
– Riksdagen har ingen egen agenda för när vi ska börja arbeta med frågorna, förklarar han.

Inte heller Sten Bergheden känner till någon agenda.
– Det är viktigt att detta arbete påbörjas omgående men någon agenda verkar inte regering ha för detta.

Finns det någon som helst möjlighet att vi i Sverige har en fungerande kontrollapparat på plats vid tidpunkten då de nya reglerna börjar gälla?
– Inte med den takt som regeringen hanterar frågan om polisens kontrollverksamhet i dagsläget. Och för varje dag som går förlorar man värdefull tid i kampen mot den kriminella verksamheten ute på våra vägar, konstaterar Thomas Morell.

Jens Holm är inne på samma slutsats.
– För att reglerna ska få effekt är det avgörande att det finns ett fungerande kontrollsystem på plats.

Hultsteins


Sten Bergheden menar
att ”regeringen måste ta sitt ansvar”.
– Det finns en bred majoritet i riksdagen för bättre kontroller för att få bort olagliga transporterna men regeringen har tyvärr suttit passiv i frågan.

Teres Lindberg (S) är nytillsatt gruppledare för sitt parti i trafikutskottet. Hennes svar på våra mejlfrågor är kortfattade men orden låter däremot bekanta.
– Sedan regeringsskiftet 2014 har den socialdemokratiskt ledda regeringen arbetat för att begränsa fusk och motverka dåliga arbetsvillkor inom transportbranschen. För oss socialdemokrater har detta varit en prioriterat fråga då det handlar både om arbetsvillkoren för dem som jobbar inom transportnäringen och om konkurrensvillkoren för en svensk åkerinäring som vill ta sitt ansvar. Det handlar också om tydliga signaler till svenska transportköpare om vilket ansvar de har för att faktiskt se till att vi har schyssta villkor och trygga förare på våra vägar, menar hon.

Hon förklarar att nu när mobilitetspaketet har röstats igenom ska direktiven först tillämpas av medlemsstaterna innan de kan gälla – och därefter följas upp.
– Detta kommer att ta tid, exempelvis ska medlemsstaterna senast den 2 februari 2022 genomföra bestämmelserna i direktivet om efterlevnadstillsyn och utstationering av förare inom vägtransportsektorn i nationell lagstiftning.

Tiden går som bekant fort. Och enligt flera ledamöter som Proffs har varit i kontakt med finns det alltså idag ingen känd agenda för hur det fortsatta arbetet med mobilitetspaketet (vad gäller uppföljande kontrollverksamhet) ska läggas upp för svensk del. Trafikpoliskåren krymper i rask takt och Sverige uppfyller inte ens idag vissa av EU:s och FN:s uppsatta mål för kontroll av yrkestrafiken.

Fler och skärpta regler i all ära, men ledamöterna i trafikutskottet tycks inte ha några konkreta svar på hur fusk och brott mot dessa ska kunna stävjas.

Fotnot
Representanter från samtliga riksdagspartier har fått våra frågor. Miljöpartiet och Liberalerna har inte återkommit med svar.

Daf