När Transportstyrelsen gjorde förändringar i YKB-utbildningen, kom kritik från dem som utbildar förare i detta. Vi intervjuade en branschrepresentant, Ammi Åhlander på Timrå Trafikcenter, som haft många diskussioner med andra kollegor. Hon har även ställt frågor direkt till Transportstyrelsen. Otydligheten har renderat i fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Vi bad Transportstyrelsen att bemöta intervjun vi gjorde med Ammi Åhlander och får då detta svar. Transportstyrelsen lyfter att det florerar rykten och att de velat bemöta artikeln direkt då de anser att artikelns intervju innehöll felaktigheter. Då felaktigheterna inte specificerats, ställde vi fler frågor till Transportstyrelsen.
De svarar då att de i sitt första förtydligande till oss skrev att regeringen remitterade ett förslag på ändringar i lag och förordning under hösten 2019 och Transportstyrelsens förslag till nya föreskrifter var på remiss under februari 2020.
– I den bästa av världar skulle riksdagen, regeringen och Transportstyrelsen kunnat besluta om sina författningar och föreskrifter under mars, men så kom en pandemi emellan. Det resulterade i en mycket kort tid mellan beslut och datum för ikraftträdande, vilket är olyckligt, säger Transportstyrelsen.
Vad gäller övergångsregler för delkurser med mera, blev förordningen beslutad den 14 maj 2020 genom förordningen (SFS 2020:302). Denna förordningen blev publicerad den 16 maj 2020. Det innebär att Transportstyrelsen inte kan informera medborgarna om vad som gäller innan den 15 maj, förklarar de.
I artikeln står att det inte uppstår problem om man utbildar sig hos dem som följer branschöverenskommelsen, men för en förare som utbildar sig på flera platser, även hos utbildare som inte följer branschöverenskommelsen, kan mål gå förlorade.
– Det kan uppstå problem fast utbildningsanordnare följer branschöverenskommelsen. Den förare som har både bevis för gods- och persontransport kan ju välja vilken inriktning man vill gå. Branschöverenskommelsen är inte identiskt för de olika inriktningarna., men detta har inte framförts som ett problem från branschen, säger Transportstyrelsen.
Är det, eller är det inte fritt för varje utbildare att själv lägga in målen i de delkurser de tycker dessa passar bäst i?
– Innan den 23 maj 2020 kunde en utbildningsanordnare fördela olika ämnesområden fritt till exempel fördelat över olika dagar. Den 23 maj 2020 och senare måste en utbildningsanordnare ha minst en hel delkurs som handlar om trafiksäkerhet, vilket framgår av förordningen, säger Transportstyrelsen.
Ett annat krav anger att övervägande delen av fortbildningen ska ägnas åt trafiksäkerhet, ergonomi samt om att minska miljöpåverkan. Man kan till exempel lägga ämnen som rör ergonomi under en dag och optimering av bränsleförbrukningen med mera en annan dag. På så sätt får man en delkurs i trafiksäkerhet, en delkurs i ergonomi och en delkurs i minskad miljöpåverkan. Därigenom får man en fortbildning som uppfyller förordningens krav.
Om det är så att det är fritt för utbildaren att placera målen i egenvalda delkurser, kan ni garantera att det inte finns en risk/möjlighet att förare kan bli tvungna att gå ytterligare utbildning för att få med sig alla målen?
– Vår tolkning av övergångsregeln är att en förare får tillgodoräkna sig de delkurser som man genomfört tidigare. Denna tolkning ligger i linje med den andra övergångsregeln som anger att en grundutbildning som startats innan den 23 maj, får genomföras och avslutas efter den 23 maj i enlighet med äldre bestämmelser. Annars skulle ju eleverna på en grundutbildning behöva gå en extra vecka, eftersom det tillkommit ett nytt ämnesområde och ett antal nya ämnen som är obligatoriska vid grundutbildning, säger Transportstyrelsen.
Vidare anger förordningen att en fortbildning är 35 timmar. Tidigare stod det ”minst 35 timmar” (3 kap. 1 § YKF). Den förare som genomfört 28 timmar och kan visa det med fyra intyg, ska bara gå 7 timmar till. Transportstyrelsen säger också att föraren ska få ett intyg efter varje genomförd delkurs har framgått av föreskrifterna sedan den 15 april 2008. Av berörd paragraf framgår att ämnen ska anges i intyget (2 kap. 28 § TSFS 2020:29).
Vad är det som hindrar att TS lägger fast i vilka delkurser de olika målen ska placeras?
– En myndighet reglerar saker om problem behöver lösas. Branschen har inte lyft detta som ett problem och vi har heller inte sett ett behov av att föreskriva om vilka ämnen som måste ingå i respektive delkurs, avrundar Transportstyrelsen.
Ammi Åhlander håller inte med om att branschen inte har lyft detta som ett problem. Hon och kollegor har tagit upp det med Transportstyrelsen.
– Om inte jag är en branschrepresentant, vad representerar jag då, säger hon.
Intervjun gjordes med den information som då fanns tillgänglig och pekar därför på att om myndigheten ändrar sig innebär inte att artikeln var felaktig.
Att det kan bli problem även om utbildare följer branschöverenskommelsen stämmer eftersom det finns två överenskommelser – en för åkeribranschen och en för bussbranschen.
– Om man följer exempelvis branschöverenskommelsen för åkeribranschen i samtliga delkurser uppstår inga problem, säger hon.
Problemet uppstår när det inte är till fullo klargjort vilken delkurs målen ska ligga i.
Transportstyrelsen pekar på delmålen; trafiksäkerhet, ergonomi samt minska miljöpåverkan. Då har vi klargjort 3 av 5 delkurser, fortsätter Ammi Åhlander.
– Om det hade varit så självklart i vilka delkurser målen ska ligga så hade en branschöverenskommelse inte behövts, säger hon.
Hon ger Transportstyrelsen rätt i att det inte ska behövas en extra delkurs för att det har tillkommit nya mål, men de som har utbildat YKB sedan det infördes, vet att det finns olika innehåll.
– Vi får inte godkänna fem delkursers intyg om något mål eller delmål saknas, säger hon.
Nu skriver Transportstyrelsen här att det är ”35 timmar” som gäller.
– Ja, det är intressant hur mycket ett litet ord som ”minst” kan ge en helt ny betydelse om det tas bort. Så från och med nu är det alltså 35 timmar som gäller även om mål saknas i intygen, frågar sig Ammi Åhlander som känner att frågan inte är direkt besvarad.
De ”rykten” som de anser florerar fanns bland frågor och svar till utbildare på myndighetens hemsida, innan beslutet togs, gällande den nya föreskriften, berättar Ammi Åhlander vidare.Det finns utbildningsföretag som ställde in sina YKB-kurser pga dessa svar från TS, då det ansåg att de inte skulle hinna inkomma med sin nya undervisningsplan innan den 23/5.
– Man kan inte annat än anpassa sig till det som gäller i nutid och lita på myndighetens svar. Som seriös utbildare måste man meddela sina kunder (åkeriföretagen) i tid så att de hinner finna en lösning. Man vill göra rätt, både mot kunderna och myndigheterna, avslutar Ammi Åhlander.
Sista ordet i detta lär inte vara sagt och vi får anledning att återkomma.