Samtidigt pågår en omfattande diskussion om hur fler människor ska komma i arbete och hur trösklarna in på arbetsmarknaden ska sänkas. I den debatten hamnar en avgörande samhällsfunktion ofta i skymundan: körkortssystemet.

För många människor är körkortet inte en bekvämlighet. Det är en förutsättning för att kunna ta ett arbete, påbörja en yrkesutbildning eller över huvud taget vara rörlig på arbetsmarknaden. Det gäller inte minst utanför storstäderna, där bilen många gånger är en nödvändighet snarare än ett val.

Därför borde det vara en självklar ambition att människor som är redo att ta körkort också ska kunna göra det inom rimlig tid, men så ser verkligheten inte ut i dag.

I stora delar av landet möter väl förberedda körkortstagare väntetider på flera månader för att få genomföra sitt körprov. Debatten handlar ofta om brist på provtider och behovet av fler förarprövare. Men det riskerar att leda diskussionen fel.

Varje år utfärdas omkring 130 000 körkort med behörighet B i Sverige. För detta krävs cirka 260 000 godkända prov – ett kunskapsprov och ett körprov per person. Samtidigt genomförs omkring 660 000 prov.

Skillnaden utgörs av hundratusentals omprov som innebär att en mycket stor del av samhällets examinationskapacitet används till att pröva samma personer flera gånger i stället för att ge plats åt nya körkortstagare.

Köerna uppstår inte därför att provtiderna är för få. De uppstår därför att systemet inte skiljer mellan den som är redo för sitt prov och den som inte är det. När väl förberedda och oförberedda körkortstagare konkurrerar om samma provtider används en växande del av samhällets examinationskapacitet till omprov i stället för till nya körkortstagare.

Följden blir att människor som är redo att ta körkort får vänta därför att systemet saknar förmåga att särskilja mellan förberedelse och oförberedelse. Därmed förlängs köerna, resursutnyttjandet försämras och arbetsmarknaden går miste om kompetens som egentligen redan finns tillgänglig.

Sverige har inte byggt ett system som prioriterar dem som är redo att köra. Sverige har byggt ett system som administrerar dem som inte är det.

Problemet är inte begränsad till personbilsbehörigheten. STR:s tungutbildare vittnar om att situationen för behörigheterna C, CE, D och DE på många håll är ännu mer ansträngd. För företag inom transport- och bussnäringen innebär varje försenat körprov ytterligare väntan på den kompetens som redan utbildats och som arbetsmarknaden efterfrågar.

När Sverige diskuterar bristen på lastbilsförare, bussförare och annan transportkompetens är det därför omöjligt att bortse från examinationssystemets betydelse. Ett system som har svårt att omsätta utbildning till färdiga förare riskerar att bli en flaskhals för hela näringslivet.

Konsekvenserna stannar inte vid Trafikverkets bokningssystem. När unga människor fördröjs på vägen till körkort fördröjs också vägen till arbete, praktik och vidare utbildning. När arbetsgivare inte får tillgång till den arbetskraft som finns tillgänglig påverkas företagens utveckling. När kompetens inte kan omsättas i arbete försvagas både tillväxten och rörligheten på arbetsmarknaden.

Detta är inte i första hand en fråga om körkort. Det är en fråga om Sveriges förmåga att omsätta utbildning och vilja till arbete i faktisk kompetens på arbetsmarknaden.

STR menar att det är fullt rimligt att ett system som bygger på begränsade resurser också tar hänsyn till dokumenterad förberedelse. Den som genomgått en kvalitetssäkrad utbildning och bedömts redo för prov bör inte behandlas exakt likadant som den som ännu inte nått samma nivå av förberedelse.

Det handlar inte om att sänka kraven. Tvärtom. Alla ska bedömas mot samma krav och samma prov, men tillgången till prov bör i större utsträckning spegla sannolikheten att provtiden används effektivt och leder till ett faktiskt körkort.

För många människor är körkortet den första nyckeln till arbetsmarknaden. När väl förberedda körkortstagare tvingas vänta månader på ett prov påverkar det inte bara individen.
– Det påverkar företagens möjlighet att rekrytera, samhällets rörlighet och Sveriges kompetensförsörjning. Därför behöver vi ett system som använder resurserna bättre och skapar incitament för god förberedelse, säger Maria Prole, förbundsordförande för STR.

Frågan handlar ytterst om vilket beteende samhället vill uppmuntra. Ett system som behandlar gedigen förberedelse och bristande förberedelse som likvärdiga signalerar att förberedelsen saknar betydelse. Ett system som premierar dokumenterad förberedelse signalerar motsatsen – att kunskap, ansvarstagande och trafiksäkerhet spelar roll.

Det är också den väg som leder till ett mer effektivt resursutnyttjande.
– När ett körkort med tung behörighet försenas är det inte bara en individ som får vänta. Det är ett åkeri som får vänta på en förare, en transport som får vänta på att utföras och i förlängningen ett näringsliv som får svårare att växa. Därför måste vi börja se utbildning och provsystem som en del av Sveriges kompetensförsörjning, inte som en isolerad myndighetsfråga, säger Sebastian Grimhäll.

Mot den bakgrunden har STR nu vänt sig till Infrastrukturdepartementet med en formell framställan om hur systemet kan göras mer träffsäkert och resurseffektivt. Förbundet föreslår bland annat att dokumenterad förberedelse ska få större betydelse vid tilldelning av provtider och att arbetet med ett digitalt utbildningsprotokoll återupptas, så att även privat handledd utbildning kan dokumenteras på ett strukturerat sätt.

Sverige behöver fler förare, men framför allt behöver Sverige ett körkortssystem som hjälper människor vidare till arbete i stället för att hålla dem kvar i kö.

Sverige har under lång tid diskuterat bristen på förare. Kanske är det dags att också diskutera hur vi använder de förare som redan är på väg in i systemet.

Ett samhälle som vill stärka kompetensförsörjningen kan inte nöja sig med att diskutera hur många provtider som ska produceras. Det måste också våga diskutera hur de används.

Där börjar lösningen på köproblemet. Där börjar också arbetet för ett mer fungerande Sverige som rullar.

Maria Prole
Förbundsordförande
Sveriges Trafikutbildares Riksförbund

Sebastian Grimhäll
Styrelseledamot, samhällspolitiskt ansvarig
Sveriges Trafikutbildares Riksförbund