Under vintern har bussföretag från norr till söder rapporterat samma sak: vägarna har blivit direkt farliga att köra på. Det handlar inte längre om enstaka vägsträckor utan om ett omfattande problem som sträcker sig genom hela landet.
Trafikverket och många kommuner klarar inte längre av uppdraget att hålla vägarna säkra.
I norra Sverige har situationen länge varit pressad. I Västerbotten har väderomslag med regn, is och snö gjort vägarna oförutsägbara. Bara ett enda bussföretag i länet har under tio dagar tvingats registrera 99 inställda eller delvis inställda turer på grund av väglaget, ett mönster som speglar problemen i hela landet.
Men problemen stannar inte i norr. I Sörmland har busslinjer fått ställas in i en aldrig tidigare skådad omfattning. I Stockholmsområdet har busskurer på statliga vägar plogats igen, medan cykelbanor i innerstaden hålls öppna.
På vissa platser har busslinjer tvingats läggas om för att över huvud taget kunna ta sig fram. Längs E4 mellan Södertälje och Stockholm har avfarterna stundtals varit ospårbara och plogvallar så höga att bussar inte kunnat köra av motorvägen.
När vägarna inte längre går att använda handlar det inte bara om trafikstörningar utan är en fråga om säkerhet. Förare och passagerare ska inte behöva riskera liv och hälsa för att vägnätet inte underhålls tillräckligt.
Klimatförändringarna gör vintrarna mer oförutsägbara med växlande temperaturer och plötslig isbildning, men detta kan inte användas som ursäkt till passivitet. Sverige är ett land där vintervägar ska vara säkra oavsett väder.
När trafiken står stilla drabbas hela samhället. Skolskjutsar uteblir, människor kommer inte till jobbet, varuleveranser försenas och vårdpersonal fastnar på vägar som inte går att köra på. Det är inte bara en fråga för kollektivtrafiken – det är ett samhällsproblem.
Samtidigt är det värt att betona att de entreprenörer som ansvarar för vinterväghållningen kämpar hårt. De har kunskapen och viljan att utföra arbetet, men verkar ofta sakna mandat att agera. De kallas in för sent och får för begränsade resurser för att kunna göra skillnad. Resultatet ser vi alla: isiga vägar, inställd trafik och ökande olycksrisker.
Säkerheten på svenska vägar får aldrig reduceras till en budgetpost eller en effektiviseringsfråga. Trafikverket har själva varnat för svår halka och besvärligt väglag, men varningar räddar ingen. Nu krävs faktiska åtgärder, samordnade beslut och tydligare prioriteringar.
Det är dags att Trafikverket återtar kontrollen över vintervägarna. Vägarna är vårt gemensamma blodomlopp och de måste fungera i hela landet året om.
Anna Grönlund, branschchef, Sveriges Bussföretag