Transportföretagen välkomnar att Trafikverket nu lägger i ytterligare en växel och att hela stamvägnätet ska klarar BK4 till 2030, men dagens strategi lider av en fundamental brist – den stannar vid kommungränsen.
En transportkedja är aldrig starkare än sin svagaste länk och just nu brister länkarna i det kommunala och enskilda vägnätet. Det är dags att staten tar ett helhetsgrepp och skapar en nationell pott för att bygga ett sammanhängande BK4-nät i hela landet.
Fördelarna med BK4 är väldokumenterade. Tyngre lastbilar innebär att samma mängd gods kan transporteras med färre fordon. Det leder till minskade koldioxidutsläpp, ökad trafiksäkerhet genom färre lastbilar på vägarna och stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Enligt Trafikverket har satsningar på tyngre fordon en mycket hög samhällsekonomisk lönsamhet.
Problemet är att dessa fördelar sällan kan realiseras fullt ut. En lastbilstransport börjar och slutar nästan alltid på en väg som inte är statlig. Nästan 90 procent av alla skogstransporter startar till exempel på en enskild väg. Industrier, hamnar och terminaler nås via kommunala gator. Men medan det statliga vägnätet successivt uppgraderas, släpar de kommunala och enskilda vägarna efter.
Kommuner och regioner pekar på stora ekonomiska utmaningar med att finansiera de bärighetshöjande åtgärder som krävs, särskilt för broar.
Resultatet är en paradoxal situation där en fullastad 74-tons lastbil kan köra hundratals kilometer på en statlig BK4-väg bara för att tvingas lasta av eller köra en lång omväg för att klara den sista kilometern på en kommunal väg eller den första från en enskild skogsbilväg. Vinsten med effektiviseringen äts upp och potentialen går förlorad.
Att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem är en nationell angelägenhet som kräver nationella lösningar. Därför föreslår vi att regeringen inrättar en särskild statlig pott – en ”BK4-fond” – från vilken kommuner och enskilda väghållare kan söka medel för att medfinansiera uppgraderingar av strategiskt viktiga anslutningsvägar.
Detta är ingen ny idé. Flera remissinstanser, från näringslivsorganisationer till kommuner, har efterlyst statligt stöd för att påskynda implementeringen av BK4 i hela vägnätet. Inspiration kan hämtas från tidigare modeller som ”näringslivspotten”, där staten gått in och medfinansierat åtgärder som gynnar näringslivets transporter.
Regeringen har redan gett Trafikverket i uppdrag att identifiera behovet av bärighetshöjande åtgärder i det icke-statliga vägnätet för att skapa sammanhängande godsstråk. Det är ett utmärkt första steg.
Nästa logiska steg är att skapa det finansiella verktyget för att faktiskt genomföra de åtgärder som identifieras. En sådan fond skulle skapa incitament och möjliggöra en samordnad utbyggnad där statliga, kommunala och enskilda vägar tillsammans bildar de obrutna kedjor som krävs.
Sverige har inte råd med ett transportsystem som fungerar i teorin men fallerar i praktiken. Att investera i ett sammanhängande BK4-nät är en investering i klimatet, i svensk konkurrenskraft och i levande landsbygder.
Regeringen, agera på ert eget uppdrag. Inrätta en nationell BK4-pott och ge kommuner och enskilda väghållare de verktyg de behöver. Låt oss bygga ett vägnät som håller måttet – hela vägen från skogen och fabriken till hamnen och vidare ut i världen.
Anders Josephsson, tillförordnad branschchef, Transportindustriförbundet