Till vänster närings­minister Ebba Busch (KD), statsminister Ulf Kristersson (M) och klimat- och miljö­minister Romina Pourmokhtari (L). Foto: Riksdagen. Till vänster närings­minister Ebba Busch (KD), statsminister Ulf Kristersson (M) och klimat- och miljö­minister Romina Pourmokhtari (L). Foto: Riksdagen.

Debattartikel

Sänkta utsläpp med nytt superdepartement

Statsminister Ulf Kristersson, energi- och närings­minister Ebba Busch, klimat- och miljö­minister Romina Pourmokhtari har författat en debattartikel om superdepartementet som kopplar ihop klimat- och miljöfrågorna med energin och näringslivet.

Pålitlig, prisvärd och fossilfri el är tillsammans med teknisk innovation och tuffa politiska krav de tre avgörande faktorerna för att klara klimatmålen. Men svensk politik har länge misslyckats med att ta ett helhetsgrepp. Därför skapar vi nu ett nytt superdepartement som kopplar ihop klimat- och miljöfrågorna med energin och näringslivet, skriver Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD), och Romina Pourmokhtari (L).

Klimatförändringarna är ett allvarligt hot mot vår framtid. Jorden värms upp, isarna smälter och extremväder blir vanligare. Problemen beror på utsläpp orsakade av människan, och problemen måste lösas av oss människor.

Men det finns också positiva fakta att ta fasta på. Sedan 1970 har utsläppen i Sverige halverats. Det finns flera anledningar, men utbyggnaden av kärnkraft efter oljekrisen var avgörande. Historiska data visar tydligt att Sverige genom kärnkraftsutbyggnaden bröt länken mellan tillväxt och ökande utsläpp. Utsläppen har sedan dess men långsammare fortsatt minska genom bland annat en lång rad åtgärder hos företagen och hushållen.

Men utsläppen minskar för långsamt. Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet konstaterar återkommande att vi är på väg att missa det långsiktiga målet om netto noll-utsläpp 2045. Det saknas en realistisk plan för att elektrifiera hela Sverige, och orimligt långa tillståndsprocesser stoppar klimatsmarta investeringar.

Industrin och inrikes transporter står för två tredjedelar av utsläppen av växthusgaser. Insatser för att minska utsläppen där är helt avgörande för att lyckas med den gröna omställningen. En kraftfull utbyggnad av den fossilfria energin är en förutsättning för att Sverige ska nå sina klimatmål. Utan en fungerande elförsörjning kommer vare sig transportsektorn eller industrin att kunna elektrifieras eller för den delen förses med fossilfri vätgas. Utan ren el och fossilfria bränslen kan inte flyget och sjöfarten bli klimatneutrala.

Sverige ska uppnå minusutsläpp, men fler länder behöver också följa vårt exempel. Därför var det viktigt att EU häromdagen gemensamt fattade beslutet att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. När vi agerar tillsammans får det effekt. Med reduktionsplikten gick Sverige istället fram ensamt med allra högst krav i EU, samtidigt som det rådde brist på just hållbara biobränslen. Det har lett till att Sverige använder en stor del av hela världens produktion av förnybar diesel (HVO) som inte produceras av palmolja. Det har också lett till att många svenska familjer och företag hamnat i en svårare ekonomisk situation. Den 1 januari 2024 sänks därför reduktionsplikten för resten av mandatperioden i linje med EU:s krav.

Den nya regeringen kommer ge svensk klimat- och miljöpolitik en nystart. Politiken måste skapa långsiktigt stabila förutsättningar för hushållen och företagen att genomföra klimatomställningen. Vi vill ta fasta på näringslivet som en viktig del av den svenska miljörörelsen. Kunder, anställda, ägare och investerare vill alla vara med och bidra. Det ger en enorm kraft i en bra marknadsekonomi.

Vårt allra första beslut var att inrätta ett nytt superdepartement för de samlade klimat-, miljö-, energi- och näringsfrågorna. Tyskland har ett snarlikt superdepartement efter krav i regeringsförhandlingarna från det gröna partiet. Andra länder tänker i samma banor eftersom energiförsörjningen är en så viktig del av klimatfrågan och eftersom näringslivet måste stå för en så stor del av de konkreta åtgärderna. Klimatmålen ska fungera som ett ramverk för tillväxtpolitiken. Vi går därför ett steg längre än Tyskland och samlar även miljöfrågorna på samma departement med energi och näringsliv under ett statsråd och klimat och miljö under ett statsråd.

Regeringen kommer att driva en ambitiös reformagenda i fem led för att på allvar minska utsläppen.
Fossilfri och planerbar el. Regeringen planerar för ett elbehov på minst 300 terawattimmar 2045 – en fördubbling från idag. Detta betyder att ny kärnkraft kommer att behövas, vilket i sin tur kräver att energipolitiken läggs om. Förbuden i miljöbalken mot nya reaktorer på nya platser och mot fler än tio reaktorer i samtidig drift tas bort. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Förutsättningarna för kärnkraften stärks genom statliga kreditgarantier. Tillståndsprocesserna kortas och administrativa snabbspår införs.
Hållbara transporter. Satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för eldrivna transporter kommer att genomföras. Utbudet av hållbart biodrivmedel behöver öka. Den dåliga tillgången var ett viktigt skäl till att drivmedelspriserna steg så kraftigt när reduktionsplikten höjdes. Produktion av fossilfria elektrobränslen, som komplement till biobränslena, behöver komma igång.
Grön industri. Ska vi klara klimatomställningen måste industrin ställa om. Det räcker inte att stoppa utsläppen – vi behöver uppnå negativa utsläpp. En viktig del är infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biomassa. I budgeten 2022 som lades fram av den dåvarande oppositionen stärktes ambitionen rejält för detta, och regeringen kommer ha fortsatt höga ambitioner. Regeringen vill också underlätta för att genom CCS fånga in fossil koldioxid som inte går att komma undan, till exempel från tillverkningen av cement.
Effektivare tillståndsprocesser och miljötillstånd. Tillståndsprocesser får inte hindra företagens klimatomställning. En utredning tillsätts för att effektivisera miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken och göra den mer förutsebar. En ny regel ska in i miljöbalken som innebär att man begränsar antalet myndigheter som får vara motpart i ett tillståndsärende.
Internationella insatser och klimatbistånd. Klimatbistånd till fattigare länder med växande klimatavtryck behövs och ska riktas så att det ger starka incitament för fler att prioritera klimatarbetet. Klimatbiståndet ska därför öka, samtidigt ska Sveriges satsningar på internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex förstärkas. Export av klimatneutrala varor och tjänster kan också få stor betydelse för att sänka konsumtionsutsläppen. Den svenska exporten behöver ges förutsättningar att växa.

Klimatomställningen är rätt och riktig i sig själv, men den kan också ge stora konkurrensfördelar till svenska företag, där innovation och effektivare resursutnyttjande skapar fler jobb och ökat välstånd. Men då måste politiken gå från att vara en del av problemet till att bli en del av lösningen. Det är den nya regeringens löfte.