När Proffs besöker trafikpolisen i Helsingborg under måndagen den 8 april, är kontrollplatsen vid Långeberga i Helsingborg fylld med dragbilsekipage. Ingen ovanlig syn förvisso, men det som fångar uppmärksamheten den här gången är att samtliga dragbilar är svenskregistrerade.
Efter att ha tillbringat ett antal timmar med polisen kan vi konstatera att det ”mest svenska” med dragbilarna är just registreringsskyltarna. Chaufförerna som sitter i hytterna är i princip uteslutande ”icke skandinaver”.
Ofta när vi träffar trafikpolisen står det rader med utlandsregistrerade ekipage på kontrollplatsen. Hur kommer det sig att vi endast ser svenska här idag?
– Anledningen till den här insatsen är att vi på senare tid har anträffat tredjelandsmedborgare i svenska fordon, vilket är ett brott mot yrkestrafiklagen, förklarar Farid Umeflod, gruppchef på trafikpolisen i Helsingborg.
Kontrollinsatsen gjordes för att skapa en bild över hur vanlig brottstypen är.
– Den här gången har vi inte upptäckt några tredjelandsmedborgare, vi har dock konstaterat en mängd fel på kör- och vilotiderna.
De grava fallen av kör- och vilotidsbrott har polisen nu rapporterat till Transportstyrelsen för uppföljning. Förarna som brutit mot kör- och vilotiderna fick så klart böter på plats.
Vad kan det innebära för åkerierna som ni rapporterat till Transportstyrelsen?
– Det kan bli så att åkeriet i fråga kommer att bli utsatt för en företagskontroll där man kontrollerar hela företaget, alltså samtliga fordon och förare, förklarar Farid Umeflod.
Det som han tycker stack ut lite extra under den nyligen genomförda insatsen var att man kunde konstatera att många körningar med de stoppade fordonen hade gjorts utan förarkort.
– Det är inte så att vi idag tog förare som körde utan kort, men däremot hade en del fordon tidigare körts utan förarkort, förtydligar Farid.
I efterhand har Proffs tagit en närmare titt på företagen bakom de kontrollerade dragbilarna. Det vi noterar är att många startades upp under 2018. I ett flertal fall leder företagsadresserna till lägenhets- och radhusområden och inte till verksamhetsställen till exempel i industriområden.
Med ytterst få undantag drivs åkerierna som vi kollat upp av personer med rötter främst i Makedonien och Bulgarien. Vi kan även konstatera att företrädare i företagen i några fall är dömda för brott, som till exempel försäkringsbedrägerier och ofredande.
Anledningen till att man fuskar med körtiderna och att man i svenska fordon olagligen använder sig av förare från tredjeland, kan man endast spekulera i. En icke alltför vågad gissning är att ”fusk föder fusk”, för att använda ett i sammanhanget slitet uttryck.
Marknaden anpassar sig helt enkelt efter den rådande konkurrensen. Utländska åkerier som gömmer sig under svensk flagg kan ju tämligen enkelt kringgå regler som i annat fall skulle sätta stopp för inrikes transportuppdrag.
Redaktionens spekulationer, som sagt, men något som rimligtvis borde intressera fler myndigheter utöver Polisen, kan tyckas.