Det franska parlamentets beslut att avskaffa lågutsläppszoner (ZFE) sätter stopp för något de beskriver som ett av de mest kontroversiella regleringsexperimenten de senaste åren. Om beslutet träder i kraft i sin nuvarande form kan det förändra hur stadstransporter fungerar och försvaga det befintliga systemet för att begränsa utsläpp i storstadsområden.
Efter en lång och turbulent lagstiftningsprocess antog det franska parlamentet slutligen en lag som avskaffar lågutsläppszoner.
ZFE infördes 2019 och utökades 2021 och var avsett att begränsa trafiken för de mest förorenande fordonen särskilt i storstadsområden. Målet var att förbättra luftkvaliteten och tvinga fram förändringar i strukturen för stadstransporter.
Införandet kritiserades för sina sociala och ekonomiska kostnader och vissa parlamentsledamöter hävdade att det oproportionerligt belastade hushåll med lägre inkomst som inte snabbt kan ersätta äldre fordon.
Beslutet att avskaffa ZFE splittrade den politiska scenen inklusive den styrande majoriteten. Regeringen försökte mjuka upp reglerna bland annat genom att överlämna besluten till lokala myndigheter dock utan framgång.
Frankrike bryter med den bredare europeiska trenden där inriktningen för transport- och miljöpolitiken varit samstämmig – att utöka och skärpa lågutsläppszoner i stället för tvärtom.
Att avskaffa lågutsläppszoner minskar regeltryck på vägtransportörer, särskilt de som är verksamma inom stadstrafik och distribution till sista milen som fram tills nu tvingats investera i utsläppssnåla fordon eller omorganisera sin verksamhet. Något som inneburit höga kostnader som framför allt mindre transportörer har fått kämpa med.
Att ta bort zonerna kan därför förbättra tillgängligheten till transporttjänster på kort sikt och minska driftskostnaderna, men det väcker också frågor om riktningen för sektorns omvandling på längre sikt. Detta enligt Trans.info.
I Sverige fortsätter man framåt med nollutsläppszoner genom att starta ett projekt, ZONEL, som ska bana väg för nollutsläppszoner för lastbilar i svenska städer.
Elektrifieringen av transportsektorn går för långsamt för att nå klimatmålen varför IVL Svenska Miljöinstitutet startar ett nytt forskningsprojekt som ska ta fram kunskap om hur nollutsläppszoner för lastbilar kan användas för att påskynda omställningen.
Tobias Gustavsson Binder, projektledare och expert på transporternas klimatomställning på IVL säger att för att nå klimatmålen behövs det att man komplettera dagens styrmedel med nya verktyg som faktiskt driver efterfrågan på eldrivna lastbilar.
Nollutsläppszoner innebär att lastbilar som kör inom ett visst område måste vara utsläppsfria eller, i vissa fall, drivas på biogas. Internationellt växer intresset snabbt, inte minst i Nederländerna, där cirka 30 städer redan har infört eller är på väg att införa sådana zoner.
Det som gör Nederländerna intressant är inte bara att de inför nollutsläppszoner, utan hur de gör det. De har arbetat systematiskt med regelverk, samordning mellan städer och dialog med näringslivet, vilket har gett tydliga resultat, säger Tobias Gustavsson Binder.
I projektet ZONEL analyseras hur motsvarande lösningar skulle fungera i en svensk kontext. Projektet kombinerar analyser av internationella erfarenheter med detaljerade studier av lastbilstrafiken i svenska städer. Genom trafikmätningar och analyser av fordonsdata undersöks hur trafiken ser ut idag och vilka effekter olika typer av zoner kan få både för klimatet och för transportsystemet.
En viktig del i projektet är att inte bara titta på klimatnytta utan också på hur olika aktörer påverkas.
– Vi analyserar konsekvenserna för till exempel åkerier, handel och andra verksamheter som är beroende av transporter i städer, säger Desirée Grahn, biträdande projektledare på IVL.
Projektet genomförs i nära samverkan med kommuner, transportföretag och andra aktörer.
– Målet är att ta fram konkreta rekommendationer som gör det möjligt att gå från idé till genomförande. Vi vill ge kommuner och nationella beslutsfattare ett underlag som visar hur nollutsläppszoner kan införas på ett effektivt sätt, avslutar Desirée Grahn.
Fakta om ZONEL
Projektet ZONEL (zoner för nollemissionslastbilar), utförs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds Tekniska Högskola och finansieras av Triple F som är Trafikverkets forsknings- och innovationssatsning med syfte att bidra till det svenska godstransportsystemets omställning till fossilfrihet.