Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana har det nog lite svettigt. Transportföretagen tänker då främst inte på sommarvärmen, om det finns någon, utan på att regeringen har gett hans myndighet åtskilliga uppdrag under våren och sommaren.
Om vi tittar på vilka uppdrag som lämnats och som rör godstransporter på väg tar Transportföretagen upp de tunga lastbilarna. Den 13 maj gav regeringen Trafikverket i uppdrag att identifiera behovet av bärighetshöjande åtgärder i det icke-statliga vägnätet för att göra det möjligt att få till sammanhängande godsstråk för de tunga lastbilarna (74 ton).
För att få ut full effekt av tyngre lastbilar behöver det vara ett sammanhållet vägnät. Väldigt få investerar i ett dyrare lastbilsekipage om fordonet exempelvis inte kan nå hamnen för att lasta över godset på fartyg. Trafikverket ska redovisa uppdraget senast den 9 januari 2026.
Transportföretagen välkomnar uppdraget även om det endast är en kartläggning som behöver följas av konkreta åtgärder. Transportföretagen föreslår att regeringen inför en pott med statliga medel från vilken kommuner kan ansöka för att stärka sitt vägnät för BK4.
I maj i år fick Trafikverket av regeringen även i uppdrag att ta fram en trafikslagsövergripande handlingsplan för att förbättra förutsättningarna för långväga godstransporter med särskilt fokus på transporter som passerar läns- och nationsgränser. I december i år ska Trafikverket redovisa handlingsplanen och har sedan fram till 2028 på sig att genomföra den men ska årligen till departementet redovisa hur arbetet med planen fortskrider.
Detta kommenterar Transportföretagen med att regeringen i uppdraget trycker hårt på att syftet med uppdraget är att åstadkomma bättre förutsättningar för ”effektivare, långväga godstransporter som är viktiga inte minst för näringslivets tillväxt och konkurrenskraft”. Det är mycket välkommet med det tydliga fokuset på godstransporter. Godstransporternas behov har en tendens att komma bort lite i den allmänna diskussionen om transporter, där mycket fokus ofta hamnar på persontransporter.
Regeringen skriver: ”att förutsättningarna för en effektiv godstrafik som främjar jobb och tillväxt behöver förbättras. Ett holistiskt, trafikslagsövergripande perspektiv behövs som inkluderar alla trafikslag, såväl väg- och järnvägstrafik som sjö- och luftfart. De långväga, nationella godstransporterna står för en mindre del av de totala godstransporterna, men utgör samtidigt en central del för många verksamheter och för industrin. Regeringen vill underlätta intermodala godstransporter och en ändamålsenlig överflyttning av långväga godstransporter från vägtrafik till järnväg och sjöfart”.
Ett annat ämne är specialtransporter vilka kräver dispenser som under lång tid nationellt och internationellt brottats med långa handläggningstider och
Det tar alldeles för lång tid att få besked och i värsta fall kan ett åkeriföretag tvingas söka dispens både hos Trafikverket och hos flera kommuner. Det ökar också risken för att oseriösa aktörer inte orkar vänta på dispens och utför transporterna ändå.
Regeringen har snappat upp kritiken och ger Trafikverket i uppdrag att ”göra en fördjupad analys av förutsättningarna för att helt eller delvis ta över ansvaret från kommunerna”. Uppdraget ska redovisas senast 1 december i år.
Transportföretagens kommentar.
– Heja, säger vi. Dispenshanteringen har bitvis varit under all kritik. Den måste vara smidig, effektiv och transparent, men det har den inte varit. Att Trafikverket tar hela eller större delar kan vara ett steg på vägen mot en effektivare hantering av transportdispenser, säger Transportföretagen.
Samma dag som Öresundsbron firade 25 år undertecknade Sverige och Danmark en deklaration för att bland annat förbättra och underlätta transporter med tyngre och längre lastbilar. En teknisk rapport om vad som behöver göras har sedan tidigare tagits fram av länderna gemensamt. Rapporten pekar på att tekniska regeländringar måste göras för att bland annat harmonisera ländernas bestämmelser om maxlängd och tillåta nya fordonskombinationer i Danmark med motsvarande tekniska krav som de svenska.
Bägge länderna behöver också godkänna det andra landets fordonsskyltar som visar att fordonet är extra långt. Nu har Transportstyrelsen fått i uppdrag att ta hand om slutsatserna för svenskt vidkommande.
Sverige tillåter sedan 2023 lastbilsekipage på upp till 34,5 meter på ett utpekat vägnät och Danmark har sedan starten av 2024 en försöksverksamhet med fordon upp till 32 meter som trafikerar en särskild sträcka. De danska ekipagen har inte fått framföras i Sverige då de inte lever upp till alla tekniska krav gällande framkomlighet i kurvor och på hala väglag och de svenska ekipagen är i regel för långa i jämförelsen med reglerna i Danmark.
Transportföretagen välkomnar deklarationen och viljeinriktningen. Att underlätta gränsöverskridande transporter med svenska, effektiva lastbilsekipage är välkommet, men överenskommelsen får inte på något sätt innebära försämringar i de nationella bestämmelserna i Sverige.
Vill man läsa mer om andra transportsätt som Transportföretagen redovisar, finner man dem här.