Hög fart och droger bakom många dödsolyckor i trafiken

Under årets fem första månader har 68 personer mist livet på de svenska vägarna, visar Transportstyrelsens preliminära sammanställning. Det är en enda död färre än under samma period 2024 – en marginell förbättring som dock ligger långt ifrån den takt som krävs för att nå Nollvisionens delmål om högst 133 omkomna år 2030. Junisiffrorna, som brukar stiga snabbt med semestertrafiken, publiceras först i slutet av juli.

Den geografiska fördelningen sticker i år ut. Nästan hälften av alla dödsolyckor – omkring 30 fall – har inträffat i polisregion Väst (Västra Götaland + Halland). Polisen beskriver utvecklingen som ”oroande” och noterar en tydlig uppgång jämfört med fjolåret, då regionen hade 16 dödsfall vid samma tid. Övriga fem polisregioner delar på de resterande 38 dödsfallen och ingen av dem har hittills nått tvåsiffriga tal.

Sett i ett längre perspektiv är kurvan fortfarande nedåtriktad men allt flackare. Årsutfallet har fallit från 227 omkomna 2022 och 229 omkomna 2023 till 210 döda i hela trafiken 2024, enligt den fastställda årsstatistiken som publicerades i januari 2025. Utvecklingen beskrivs av Trafikverket som positiv men ”för långsam” för att etappmålet ska klaras.

Fyra huvudorsaker bakom dödsolyckorna

Hög hastighet. Trafikverkets analyser visar att hastigheten är den enskilt tyngsta faktorn för om en kollision blir dödlig eller inte – ett tiotal kilometer över gränsen kan fördubbla risken att omkomma.
Alkohol och/eller narkotika. Djupstudier från Trafikverket visar att omkring var fjärde dödsolycka är alkohol- eller narkotikarelaterad, en andel som ligger kvar trots minskande totalsiffror.
Obältade förare och passagerare. Att inte använda bilbälte ökar risken för död eller svår skada med 40–50 procent. Trots decennier av kampanjer sker fortfarande dödsfall där bältet inte varit på.
Distraktion (mobil, rattsurf och trötthet). Polisen lyfter bristande uppmärksamhet som en växande orsak i flera av årets svåra olyckor och uppmanar bilister att låta mobilen ligga under färd.

Trafikverket och Polisen pekar på en kombination av teknik, kontroll och beteendepåverkan för att bryta den avstannande trenden. Fler fartkameror, tätare nykterhetskontroller och det EU-gemensamma införandet av intelligenta hastighetsstöd (ISA) i nya bilar 2025 hör till de viktigaste satsningarna. Samtidigt fortsätter informationskampanjer om bilbälte och mobilfri körning – enkla åtgärder som räddar liv men där efterlevnaden fortfarande brister.

Med dagens takt minskar dödstalen med 2–3 liv per år; för att nå 2030-målet krävs en fyrdubbling av den takten. Sommaren – den mest olycksdrabbade perioden – blir därför en viktig temperaturmätare på om de förstärkta insatserna får effekt eller om Sverige riskerar att tappa sin topplacering i Europas trafiksäkerhetsliga.