Foto: Proffs/arkiv. Foto: Proffs/arkiv.

Naturvårdsverket förklarar om litiumjonbatterier

De som transporterar litiumjonbatterier behöver inhämta en stor mängd information för att kunna göra det på ett säkert och inte minst lagligt sätt. Att det brister på den fronten har blivit uppenbart varför fokus på dessa transporter behövs i hopp om att det inte ska ske någon tragisk olycka.

Eftersom de olagliga transporterna av litiumjonbatterier snabbt ökar i antal, har Kustbevakningen reagerat och kontaktat MSB som anser att utvecklingen oroar och man planerar att vidta initiala åtgärder.

Export av begagnade produkter vare sig det är litiumjonbatterier, kläder eller annat, kan också omfattas av krav på tillstånd. Det är Naturvårdsverket som bland annat är ansvarig för tillstånd för gränsöverskridande avfallstransporter och vägledningen i ämnen. Man är också ansvarig för nationella avfallsfrågor och vägledningen i detta.

I samband med gränsöverskridande avfallstransporter omfattas begagnade varor (och även begagnade Li-batterier) av avfallstransportförordningen art. 50.4 a) liksom allt avfall. 4a innebär att: ”För att kontrollera att ett ämne eller föremål som transporteras på väg, järnväg, med flyg, till havs eller på inre vattenvägar inte är avfall, får de myndigheter som deltar i inspektioner, utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU ( 1 ), kräva att den fysiska eller juridiska personen som innehar ämnet eller föremålet i fråga eller som organiserat transporten av detta lämnar in dokumentation som styrker a) det berörda ämnets eller föremålets ursprung och destination, och
b) att det inte är avfall, inklusive vid behov dokumentation avseende dess funktionalitet.”

Vid tillämpningen av det första stycket ska det också konstateras att det berörda ämnet eller föremålet är skyddat mot skador under transport, lastning och lossning genom att det exempelvis har förpackats och lastats på ett lämpligt sätt.

I 4b läser vi att de myndigheter som deltar i inspektioner får konstatera att ämnet eller föremålet är avfall, om:
de bevis som avses i punkt 4a, eller som krävs i enlighet med annan unionslagstiftning för att kontrollera om ett ämne eller ett föremål inte är avfall, inte har inlämnats inom den tidsfrist som de har fastställt, eller
de anser att de bevis och de uppgifter som myndigheterna har tillgång till är otillräckliga för att en slutsats ska kunna dras, eller de anser att det skydd mot skador som avses i punkt 4a andra stycket är otillräckligt.

I sådana fall ska transporten av ämnet eller föremålet i fråga eller avfallstransporten anses vara en olaglig transport. Det innebär att den ska hanteras i enlighet med artiklarna 24 och 25 och att den myndighet som deltar i inspektionerna utan dröjsmål ska informera den behöriga myndigheten i det land där inspektionen ägde rum om detta.

Angående transporten av Li-batterier gäller grundläggande art. 49 i avfallstransportförordningen.
Skydd av miljön
1) Producenten, anmälaren och andra företag som är delaktiga i en avfallstransport och/eller avfallets återvinning eller bortskaffande, ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att det avfall de transporterar hanteras utan fara för människors hälsa och på ett miljöriktigt sätt under hela transporten och under återvinningen och bortskaffandet. I synnerhet kraven i artikel 4 i direktiv 2006/12/EG och annan gemenskapslagstiftning om avfall skall uppfyllas när transporten äger rum i gemenskapen.

Ansvarig för tillsyn av transporterna är Länsstyrelserna ihop med Polisen, Kustbevakningen och också Arbetsmiljöverket. MSB er den myndigheten som är ansvarig för farligt gods – ADR, bestämmelsen om farligt gos och hur de packas och transporteras.

Är du intresserad av mer detaljer, finner du det i dessa två länkar.