Foto: Proffs/arkiv. Foto: Proffs/arkiv.

Transport tar fighten för matbudens villkor

Den 10 och 12 oktober hölls huvudförhandlingen i målet mellan Transport och företaget Foodora. Målet gäller en enskild medlem som arbetade som cykel- och mopedbud för Foodora mellan 2019 och 2021. Efter två år som matbud kunde medlemmen inte längre logga in i appen och därmed inte heller få arbetspass.

Vi har i flera artiklar tidigare berättat om Foodora och belyst brister i verksamheten. ”Vem vill köpa begagnad mat?”, ”Plattformsföretag kraschar den svenska arbetsmarknaden” och ”Foodora ökade omsättningen med 460 procent”. Artiklarna innehåller länkar till ytterligare texter.

I den sistnämnda artikeln gör den information vi får till oss gällande att förare som kör för Foodora ”får betalt per kilometer – fågelvägen”.

Nu tar Transport striden för dem som levererar för Foodora. Transport anser att medlemmen blivit ogiltigt avskedad och har begärt ett skadestånd på 200 000 kronor. Foodora å andra sidan hävdar att medlemmen varit inhyrd från egenanställningsföretaget Pay Salary.

”Transport kommer alltid att ta fighten för allas rätt till lika och schyssta villkor. Schyssta villkor ska gälla alla på svensk arbetsmarknad och inte minst för de som arbetar som matbud inom den så kallade ”plattformssektorn”, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.

Målet är av principiellt värde. Det handlar om att testa arbetstagarbegreppet. Om domstolen håller med Transport kommer många cykelbud att få en tydlig arbetsgivare. Om domstolen istället går på Foodoras linje, riskerar det att urholka den svenska modellen. Om domstolen betraktar Pay Salary som ett bemanningsföretag kan det på sikt innebära att egenanställnings-/löneadministrationsföretag måste anslutna sig till bemanningsavtalet.

Upplägget med ”inhyrd personal” från egenanställningsföretag är mycket vanligt inom plattformssektorn. Under hösten kommer EU-parlamentet att fatta beslut om EU:s plattformsdirektiv där det bland annat diskuteras om att få till en presumtion för arbetstagare och arbetsgivarbegreppet. Något sådant existerar i dagsläget inte i Sverige.

Målet i Arbetsdomstolen är därför väldigt viktigt. ”Vi hoppas att vi med hjälp av domstolen kan kratta väg för någon form av praxis i Sverige. Det är dags att fler företag inom branschen anställer sin personal och tar ett arbetsgivaransvar”, säger Tommy Wreeth.