Under förra veckan i Bryssel arrangerade IRU ett seminarium. Ämnet var bland annat den konstant närvarande och växande chaufförsbristen. I seminariet deltog många från hela Europa däribland Sveriges Åkeriföretags vd Rickard Gegö samt Europaparlamentariker Peter Lundgren.
Peter Lundgren tog möjligheten att komma med förslag som han ser kan bidra till fler chaufförer. När vi talar med honom inleder han med att konstatera att många talar om hur man ska attrahera unga till chaufförsyrket och transportbranschen som sådan.
– Men i vanlig ordning kommer ingen med några konkreta förslag utan mest att ”vi ska vara ambitiösa”, ”vi ska prata med ungdomarna” och ”vi ska lyfta yrket”, säger Peter.
Just avsaknaden av konkreta åtgärder från EU-kommissionens sida bekymrar Peter. Han tycker det mest presenteras visioner.
– Visioner är nog så bra, men visioner utan handling löser ingenting och blir endast vackra ord på ett papper, inget mer, säger han.
Peter vill se konkreta åtgärder här och nu istället för att leta efter en helhetslösning någon gång i framtiden. Alla konkreta åtgärder som kan bidra i stort och smått är viktiga.
Under Peters framförande under seminariet kom han med två förslag som hamnar i kategorin här och nu. I det första förslaget tar han upp att många unga börjar sin karriär inom transportbranschen redan som 18-åringar och med ett B-körkort kör de leveranser i närområdet och även längre sträckor. Under den tiden får de mycket erfarenhet, inte minst trafikerfarenhet.
När de sedan fyller 20 vill de som brinner för yrket förverkliga sin dröm om att ta en tung behörighet. Men då möts de av den krassa verkligheten från EU-kommissionens sida i form av att de måste ta YKB-behörighet.
– Det är för många unga människor ett helt oöverstigligt hinder eftersom den utbildningen kostar stora summor. I vissa fall kan det kosta så mycket som närmare 100 000 kronor och jag undrar hur många 20-åringar som kan betala den summan samtidigt som de under utbildningen inte kan arbeta. Kostnaden avskräcker. I de fall åkerierna betalar, måste avtal skrivas om att föraren stannar kvar en bestämd tid, det vill säga om föraren alls klarar utbildningen, säger Peter.
Dessa unga förare, potentiella framtida lastbilschaufförer, riskerar då att istället fastna som budbilsförare med lokala leveranser i fordon på max 3,5 ton trots att de har mångårig erfarenhet av yrket, menar Peter.
Därför föreslår han EU-kommissionen om de inte bör titta på någon form av ”fast track-system” för rutinerade förare som vill uppgradera sitt körkort och skaffa det väldigt kostsamma Yrkeskompetensbeviset.
Kanske kan det ske med ekonomiskt stöd och/eller en kortare utbildningstid eftersom dessa förare inte har samma behov av att lära sig alla moment som en orutinerad förare har. Detta för att för att öka åtkomligheten genom att få ned kostnaden och på så sätt göra yrket mer attraktivt.
Lundgren lägger fram ytterligare ett förslag för EU-kommissionen som rör pensionerade yrkesförare.
– Det finns gott om pensionerade chaufförer som har insett att pensionen inte riktigt räcker så långt de hoppats på i dyra tider som dessa. Dessa pensionärer är mycket rutinerade, ofta efter ett helt liv på vägen och många av dem skulle gärna köra en dag eller två i veckan för att tjäna lite extra, säger han.
När Lundgren har talat med flera i den kategorin av förare står det klart att det är kostnaden för fortbildningskursen för att behålla Yrkeskompetensbeviset som avskräcker.
– Jag har själv kört tungt fordon i över 30 år och gick fortbildningskursen för att få behålla min yrkesmässiga behörighet, men jag kan säga att utbildningen inte lärde mig något nytt, säger Peter.
Han ställer kommissionen frågan om huruvida den inte bör titta på möjligheten att ta bort kravet på fortbildning för riktigt rutinerade chaufförer som har kört i ett visst antal år.
– Det skulle göra att vi får tillbaka en hel del chaufförer som annars väljer att förbli pensionärer, säger Peter.
Just när det gäller de pensionerade förarna, ser Peter att branschen gör en stor förlust. Men, om pensionerade förare som vill köra ibland ska undantas från YKB, kan inte det leda till sämre trafiksäkerhet?
– När vi har förare, inte minst från tredje land där vi inte har en aning om om de ens gått en fortbildningskurs, ser jag inte att inhemska äldre förare skulle utgöra en större risk, säger Peter.
Han lyfter att möjligheten för pensionerade förare att kunna få arbeta efter vilja och förmåga, ger både en ökad inkomst för vederbörande, intäkter till statskassan, minskar chaufförsbristen och för många bidrar det till ett mervärde i livet med sociala kontakter.
Peter Lundgren menar inte att han har lösningen på chaufförsbristen, men han har kommit med ett par konkreta förslag nu. Hur togs dina förslag emot under seminariet?
– Mycket väl! Även efter mitt framförande kom många fram till mig och uttryckte sitt gillande, säger Peter.
Nu inväntar Peter Lundgren kommissionens respons på hans framträdande.