Jonna Ström konstaterar att vanliga brister är fel i deklareringen och felaktig märkning på lastbäraren. Hamnarnas säkerhetskultur har tydliga brister. Foto: Gustav Elfving

Kustbevakare frustrerade – hamnen ”laglös” efter beslut i Högsta domstolen

Kustbevakningen hittar säkerhetsbrister på nästan varannan lastbil i svenska hamnar. Men efter ett beslut i Högsta domstolen, kan de inte längre straffa fuskarna, detta trots att vissa chaufförer på ett olagligt sätt transporterar brandfarligt och explosivt material ombord på fartyg. Detta framkommer i ett projektarbete gjort på Göteborgs Universitet av Gustav Elfving, Lasse Sørensen och Justus Madaus.

Jonna Ström är en av två farligt gods-inspektörer i Skåne. Hon jämför sitt jobb – att leta efter säkerhetsbrister på lastbilar som ska borda fartyg – med att fiska i ett akvarium. Runt 41 procent av alla lastbilar som hon inspekterar, ofta lastade med brandfarliga ämnen och gifter, har brister i säkerheten.

Sedan sommaren 2019 kan Jonna Ström inte längre straffa regelbrytarna i hamnen. Högsta domstolen beslutade i juni 2019 att domstolar endast får döma enligt lagar på svenska. Under en natt blev IMDG-koden, en internationell lag som ska straffa de som fuskar med farligt gods, värdelös i Sverige.

Men i hamnen fortsätter Jonna Ström att hitta säkerhetsbrister.
– Det blev laglöst och konsekvensen blev att du inte längre behöver följa lagen. Eftersom vi kontrollerar för sjösäkerhet, så är det sjösäkerheten som blir lidande, säger Jonna Ström

Nokian

2019 har varit ett katastrofalt år för sjösäkerhet i världen. Året startade med rekord för flest antal bränder på fraktskepp under kortast tid. Att transportföretag inte deklarerar farligt gods tros vara en av huvudorsakerna.

Besättningen på ett lastfartyg måste veta vad som finns i varje lastbärare. Brandfarliga ämnen får exempelvis inte placeras nära fartygets motor och explosiva ämnen får inte placeras i närheten av kommandobryggan.

Aspök

Problemet är att transportföretag har många anledningar att inte följa lagen och sedan juni i år, har konsekvenserna blivit färre om de inte gör det. Genom att inte deklarera farligt gods i Trelleborgs hamn kan en lastbilschaufför på väg till Polen eller Tyskland spara 95 euro. Eftersom Kustbevakningen endast inspekterar 0.03 procent av alla lastbilar, är risken att bli påkommen lika stor som att bli den enda utvalda i en kö av 3 300 lastbilar.

Helena Ejlerung, regelutvecklare för farligt gods till sjöss på Transportstyrelsen, säger att det kommer att ta flera år innan IMDG-koden är översatt till svenska. Om det överhuvudtaget kommer att hända. Ovissheten beror på att Infrastrukturdepartementet ska göra en utredning kring hur man ska förhålla sig till internationella lagar framöver.

Under tiden blir det svårt för hamnarna att straffa ”fuskare”.
– Kustbevakningen säger det och jag håller med. Det blir ett tandlöst system eftersom de inte kommer att kunna ge något direkt straff till regelbrytare. Självklart kan straff minska olycksstatistiken, men jag tror att det största problemet är bristen på tillsyn eftersom vi bara har 18 kontrollanter här i Sverige. Det är den stora akilleshälen, säger Helena Ejlerung.

Jonna Ström hoppas att lagen översätts så snabbt som möjligt, men tror inte att frågan kommer att prioriteras förrän en olycka inträffar.
– Det är inte en fråga om det kommer att hända en olycka, utan istället när, säger Jonna Ström.

Hultsteins

Av de 471 IMDG-kontroller som Jonna Ström och hennes 17 kollegor gjorde under 2018, så hade 192 lastbilar säkerhetsbrister, visar statistik från Kustbevakningen. Foto: Lasse Sørensen
Av de 471 IMDG-kontroller som Jonna Ström och hennes 17 kollegor gjorde under 2018, så hade 192 lastbilar säkerhetsbrister, visar statistik från Kustbevakningen. Foto: Lasse Sørensen

Om artikeln

Publicerad: 2020-04-22 16:30
Kategori: Nyheter
Taggar: ADR Farligt gods IMDG Infrastrukturdepartementet Kustbevakningen Sjösäkerhet Transportstyrelsen