Andreasson: ”Raisitras förare bidrog till konkursen”

Raisitra: "Hon ljuger"

När Lundåkra Frakt AB nyligen gick i konkurs, fick det litauiska bemanningsföretaget Raisitra inte betalt för de chaufförer de hyrt ut. Nu saknar de cirka 800 000 kronor att betala förarnas löner med. Någon ersättning från konkursboet kan de inte heller få. Dessutom riktas skarp kritik mot Raisitras förare som de menar har spelat en stor roll i att det blev konkurs.
Raimondas Balciunas Foto: Tommy Jonsson
Raimondas Balciunas Foto: Tommy Jonsson

Konkursen gör så att Raisitras vd Raimondas Balciunas kommer i kontakt med Tommy Jonsson på Transportarbetareförbundet vilket leder till att Raisitra skriver på ett för Transportarbetareförbundet historiskt utstationeringsavtal.

Vi kontaktar Yvonne Andreasson som understryker att förarna aldrig var anställda av Lundåkra Frakt. Anledningen till att Raisitra inte fick betalt var att det inte fanns pengar kvar i företaget.
– Vi var exempelvis sena med betalningarna för dieseln så vi kunde inte tanka och då kunde vi inte heller köra. Raisitra är ett företag och måste kunna ta hand om sina anställda även i dessa situationer, säger hon till oss.

Hon riktar skarp kritik mot Raisitra och anser att företaget och förarna spelat en stor roll i att det blev konkurs.
– De skickade chaufförer till oss som inte hade nödvändiga behörigheter, exempelvis ADR och de skickade till och med chaufförer som aldrig kopplat en trailer eller ens kört utanför Litauen, säger hon.
Utlovade kunskaper i engelska uppfylldes inte helt. En del förare talade sitt modersmål och exempelvis ryska.

Alkolås i fordonen hjälpte inte när förare drack efter de hade startat.
– Om jag inte minns fel var det tre förare som hamnade i fängelse efter att polisen stoppat dem, säger hon.
De använde sina personbils-GPS:er och bärgare fick hämta dem inne på småvägar. En del förare var bra, men majoriteten höll inte måttet, anser hon.

Yara


Varför bytte ni inte
leverantör?
– Du vet väl hur svårt det är att hitta chaufförer, säger hon. Och jag och min make var anställda på företaget och alltså inte ansvariga för detta.

Raisitras förare hade inte avtalsenliga löner, men var inte billiga i den bemärkelsen vilket borde medfört högre kvalitet, säger hon.
– De skulle ha betalt oavsett om de jobbade eller inte och även om de vägrade att utföra vissa körningar, säger hon vidare.
Allt sammantaget ledde till minskade intäkter och stora summor onödiga utgifter som i sin tur bidrog till konkursen.

I början av 2000-talet erbjöd Sveriges Åkeriföretag rådgivning till åkerier som ville använda utländska förare. Andreassons Åkeri var tidiga med utländska förare i stor skala. Ser Yvonne ett samband mellan billigare förare och sämre löner och chaufförsbristen i Sverige?

Andreassons Åkeri hade då den mesta trafiken mellan Sverige och Norge. Det var inte i första hand pengarna som avgjorde.
– Det var svårt att få svenska chaufförer som ville köra på Norge . Utländska förare blev enda lösningen, säger hon.
Under flera år anställde de förare direkt från transportgymnasium som slutade efter några månader eller något år eftersom de inte ville ligga ute hela veckan.

Det är inte lönerna det är fel på, säger hon.
– De unga vill inte leva ett liv i lastbilen. De vill ha ett ”svenssonliv” och det är inget konstigt med det, tycker hon.
Användandet av utländska chaufförer och intresset att utbilda sig till chaufför i Sverige, har inte med varann att göra, anser hon.

Utan utländska chaufförer hade det knappt funnits några svenska åkerier i dragbilssektorn idag, menar hon.
– Sektorn håller idag på att tas över helt av utländska åkerier på grund av allt för få kontroller av ekipagen och Transportstyrelsen utfärdar tillstånd till utländska dragbilsåkerier så de kan köra i Sverige elva månader om året. Detta började när stormen Gudrun drog fram och utländska timmerbilar fick komma hit. Men det har ju inget att göra med trailers som ska lossas och lastas i Sverige, så Transportstyrelsen hjälper till att konkurrera ut de svenska åkerierna genom att ge tillstånd för det. Skrämmande, avrundar Yvonne Andreasson.

TRP

Raisitra:
”Bad om fler förare trots att hon kände till konkursen”

Raisitras vd Raimondas Balciunas bemöter kritiken och säger att Yvonne Andreasson ljuger och trots att hon kände till den annalkande konkursen, beställde hon ännu fler förare.

Han berättar att hon aldrig sade något om att den ekonomiska situationen för åkeriet var dålig. Han hävdar att hon kände till konkursen fem månader innan den ägde rum.
– Ändå beställde hon fler chaufförer, säger han.

Att chaufförer kan göra fel, menar Raimondas är normalt och Yvonne gjorde alltid avdrag på fakturorna.
– Hon ville alltid betala mindre till mig, dra av arbetade dagar och sådant, vilket ledde till lägre löner till chaufförerna, fortsätter han.

Angående språkkunskaperna, säger han att alla förare inte var så bra på engelska.
– Men genom en överenskommelse med Yvonne, hjälpte vi till med översättning och på åkeriet hade de en polsk manager varför de ville ha endast polska förare, säger han.

Han säger att chaufförerna gjorde sitt bästa.
– Men, om hon tyckte de var så dåliga, kan jag inte förstå varför hon ville ha fler, säger han.

Nu har du skrivit på ett utstationeringsavtal med facket. Är det svårt att hitta svenska företag som vill anlita dina förare?
– Ja. Det är verkligen svårt att hitta företag i Sverige när mina anställda ska ha avtalsenlig lön, avrundar Raimondas Balciunas.

Hultsteins