Då var det återigen dags att berätta lite om vad som sker i TIA.
Nu har jag verkligen fått känslan av att det börjar röra på sig i vår bransch. En åkare från Skara har blivit frihetsberövad på grund av ekonomiska oegentligheter.
Då var det återigen dags att berätta lite om vad som sker i TIA.
Nu har jag verkligen fått känslan av att det börjar röra på sig i vår bransch. En åkare från Skara har blivit frihetsberövad på grund av ekonomiska oegentligheter.
I höst har lastbilschaufförer beskrivits i medierapporteringen. Jag vill försöka teckna bilden av olyckschauffören i media. Men det är ganska svårt. I min förra krönika tänkte jag på chaufförer av tankbilar som varit inblandade i bränder. Jag har fortsatt att tänka på tanken om bilden av lastbilschauffören i nyhetsmedierna. Hur ser den ut?
Riksåklagaren kämpar vidare och har överklagat Göta hovrätts dom i målet till Högsta domstolen. Hovrättens påföljdshöjning från 2 år och 4 månaders fängelse till 2 år och 6 månader är otillräcklig enligt riksåklagaren. Jag instämmer helt men även om Högsta domstolen skulle släppa upp målet och pröva det, kommer utfallet aldrig att motsvara vad den allmänna rättsuppfattningen eller ? vad folk i allmänhet ? anser vara rimligt. Nå, vad gäller målet då?
I skrivande stund är jag glad att jag sitter och skriver och slipper vara ute i höstrusket. Det är riktigt mörkt för att vara mitt på dagen. Men ljus i sinnet känner jag mig av polismyndigheten i Stockholms initiativ till att gå hårt åt de hänsynslösa och aggressiva förarna i trafiken. Inte en dag för tidigt!
Nyligen körde jag bil på riksväg 40 genom Borås. Hastighetsbegränsad vägsträcka till 70 km/h. Jag blir omkörd av en lastbil med farligt gods. Naturligtvis kan jag inte avgöra lastbilens hastighet. Men jag kan i alla fall påstå att lastbilen körde en betydligt högre fart än vad jag själv höll.
När jag skriver dessa rader, har vi precis avslutat ett riktigt bra möte i Göteborg. Ett möte som handlade om ?social dumpning? inom vår bransch. Det är glädjande att vi lyckats få till ett samarbete med våra närmaste grannländer ? och extra roligt är det att vi den här gången även kunde välkomna en representant från Holland.
Min uppfattning är att vi i samtliga länder tycks ha likartade problem i vägtransportbranschen.
Varje arbetsgivare har en mängd förpliktelser i förhållande till sina anställda. Inte minst arbetsmiljölagens bestämmelser är synnerligen krävande vad gäller till exempel skyldigheten att i varje sekund tillskapa en så säker arbetsmiljö som möjligt för alla som arbetar i verksamheten.
Det som står i rubriken är en ofta återkommande fråga när vi fackliga företrädare träffar chaufförer. Då är vi ofta i slutet av en lång resa, där chauffören inser att resan började utan rätt utrustning: papper och handlingar.
Som ni märker, nu har hösten anlänt med mycket regn och rusk. Och med den här årstiden kommer även mörkare morgnar och kvällar. Men vad gör väl det för oss som håller Sverige rullande? Nej, just det, inget alls. För det kvittar ju hur vädret är eller hur länge det är ljust på dagarna. Varor och annat vi kör omkring med, måste ju komma fram ändå.
Vi har dragit igång ett samarbete över nationsgränserna (Sverige, Norge och Danmark), det tycker vi är bra. Vi blir starkare tillsammans och det måste vi bli för att komma någonstans i vår strävan att skapa en bättre situation för oss alla i branschen.