Vår redaktion har publicerat flera texter om och av Anders Dahlgren i hans kamp för rättvisa. Nu har han fått rätt och Polemikum Juridik gör här en första analys av kammarrättens beslut.
För oss på Polemikum Juridik, som haft förmånen att vara Anders ombud genom denna rättsprocess, är utgången inte bara en framgång för en enskild klient. Den markerar slutet på en rättstillämpning som under lång tid tillåtits ingripa i enskildas liv på bristfälligt vetenskapligt underlag.
Detta är dock inte en juridisk triumf att tillskriva oss som ombud. Det är en seger för rättsstaten och för alla de läkare, forskare, journalister, debattörer och inte minst vanliga människor som öppet har ifrågasatt Transportstyrelsens tillämpning och därigenom bidragit till förändring. Utan denna breda och ihållande kritik hade Anders sannolikt aldrig fått upprättelse.
Anders ärende började inte med rattfylleri eller något trafikbrott. Han har aldrig kört påverkad och saknar historik av missbruk. I stället tog allt sin början inom sjukvården i samband med en utredning av högt blodtryck.
Vid vårdkontakterna togs blodprover som visade förhöjda PEth-värden, ett laboratorievärde som används som markör för alkoholkonsumtion. Att PEth-prover hade tagits och vad resultaten innebar var vid flera tillfällen okänt för Anders. Dessa värden kom senare att ligga till grund för att Transportstyrelsen inledde en utredning om hans lämplighet att inneha körkort.
Anders läkare gjorde en anmälan till Transportstyrelsen. Myndigheten överlämnade därefter ärendet till en av sina rådgivande läkare som enligt då etablerade rutiner bedömde Anders som missbrukare eftersom två PEth-prover visat förhöjda värden.
Transportstyrelsen valde att fästa avgörande vikt vid PEth-resultaten. I januari 2025 återkallades hans körkort med hänvisning till missbruk av alkohol. Citat: ”Enligt inkommen läkaranmälan framkommer att man vid två tillfällen under senhösten 2024 uppmätt alkoholmarkörer av typ B-PEth, och båda har uppvisat värden överstigande referensvärdet, innebärande att diagnosen alkoholmissbruk nu gäller.”
Beslutet vilade i praktiken på laboratorievärden – inte på någon klinisk beroendediagnos, inte på trafikrelaterade händelser och inte på någon iakttagen påverkan i trafiken.
Vår argumentation byggde på tre grundläggande brister och när vi när vi tog oss an ärendet var vi öppna med att utsikterna såg begränsade ut.
Transportstyrelsens tillämpning av missbruksreglerna hade stöd i praxis och mycket talade för att domstolarna skulle följa myndighetens linje oavsett vilka invändningar som fördes fram. Anders valde ändå att driva processen vidare. Vid en närmare genomgång framträdde flera brister i handläggningen. Ärendet har därefter prövats genom flera instanser under mer än ett år och det är inte möjligt att redogöra för samtliga invändningar här. Tre brister framstår dock som särskilt centrala.
För det första: felaktig användning av PEth
PEth är en laboratoriemarkör, inte en missbruksdiagnos. Vetenskapligt stöd saknas för att likställa förhöjda PEth-värden med alkoholmissbruk.
För det andra: avsaknad av obligatoriska alkoholmarkörer
Transportstyrelsens beslut vilar på ett ofullständigt medicinskt underlag eftersom de obligatoriska alkoholmarkörerna CDT och GT inte har analyserats. Föreskrifterna medger att PEth kan användas som stödmarkör, men inte som ensam grund för missbruksdiagnos. Att ändå låta PEth ensamt bära bevisbördan strider mot hur den medicinska prövningen enligt föreskrifterna ska genomföras.
För det tredje: kompetensfrågan
Gällande regelverk förutsätter särskild medicinsk expertis vid bedömningar av alkoholmissbruk, vanligtvis specialistkompetens i psykiatri. Den specialistkompetens som föreskrifterna förutsätter saknades i det underlag som lades till grund för beslutet. Inte heller Transportstyrelsens rådgivande läkare hade sådan specialistkompetens.
Reflektioner över domen från Kammarrätten i Göteborg
Domen från kammarrätten i Göteborg upphäver såväl förvaltningsrättens dom som Transportstyrelsens återkallelsebeslut. Samtidigt väcker domskälen en viktig reflektion: utgången hänger i stor utsträckning samman med att regelverket förändrades under den tid processen pågick.
Den 15 januari 2026 trädde nya föreskrifter (TSFS 2026:2) i kraft. Genom dessa har Transportstyrelsen, efter omfattande kritik, tagit bort “missbruk” och “skadligt bruk” som absoluta hinder för körkortsinnehav. Kammarrätten konstaterar att prövningen ska ske enligt de regler som gäller vid domstillfället. Eftersom den rättsliga grund som återkallelsen vilade på inte längre finns kvar återstod inget annat än att bifalla överklagandet.
Det hade naturligtvis varit önskvärt med domskäl som mer uttryckligt prövade och kritiskt granskade Transportstyrelsens tidigare handläggning och tillämpning av PEth. Samtidigt är det viktiga ändå att Anders nu har fått sin upprättelse.
Ingen självklarhet att målet skulle prövas av kammarrätten
En särskild omständighet i målet var att Anders, innan kammarrätten meddelade dom, redan hade fått tillbaka sitt körkort. Domstolen hade därför att ta ställning till om det fortfarande fanns skäl att pröva överklagandet i sak.
Från vår sida framhölls att prövningen hade ett tydligt och självständigt värde för Anders. Det handlade inte enbart om rätten att köra bil utan om att bli rentvådd från den missbruksbedömning som legat till grund för återkallelsen. En sådan bedömning riskerar annars att få kvarstående konsekvenser, både i det civila livet och medicinskt.
Därtill kvarstår en principiell osäkerhet kring hur tidigare missbruksdiagnoser förhåller sig till de nya föreskrifterna och om de kan komma att läggas en enskild till last vid framtida medicinska prövningar. Ett klargörande genom domstolsprövning var därför av betydelse inte bara för Anders personligen utan även för hans möjligheter att framöver behålla körkortet.
Kammarrätten valde mot denna bakgrund att pröva målet i sak.
Det är lätt att tro att denna seger enbart är resultatet av en juridisk process. Men sanningen är att Anders med största sannolikhet aldrig hade fått rätt om det inte vore för den massiva kritik som riktats mot Transportstyrelsen från experter, media och enskilda personer under det senaste året. Det är dessa som är de verkliga hjältarna i ”PEth-skandalen”.
Den medicinska kritik som till slut fick genomslag i domstol började med en enskild röst. Tor Stålhammar, ST-läkare i allmänmedicin, var en av de första som offentligt ifrågasatte den vetenskapliga grunden för hur PEth användes i rättsliga sammanhang. Han pekade redan i november 2024 särskilt på bristen på tydliga definitioner, svag evidens bakom beslutsgränserna och risken för felklassificering med långtgående konsekvenser för den enskilde. Att så tydligt rikta kritik mot en etablerad myndighetstillämpning krävde både medicinsk integritet och civilkurage.
Den avgörande vändpunkten kom sommaren 2025 genom Sven Andréasson, professor emeritus i beroendemedicin. I sitt sakkunnigutlåtande till kammarrätten i Stockholm klargjorde han den centrala distinktionen: förhöjda PEth-värden visar alkoholkonsumtion under en begränsad tidsperiod, men är inte liktydiga med skadligt bruk eller alkoholberoende. Han framhöll också att alternativa medicinska förklaringar inte hade utretts av Transportstyrelsen.
Kammarrätten anslöt sig till den sakkunniges bedömning och konstaterade att myndigheten inte hade uppfyllt sin bevisbörda. Utlåtandet blev därmed en tydlig brytpunkt – från en administrativ standardtolkning av laboratorievärden till en medicinskt förankrad helhetsbedömning – och kom att få betydelse även i efterföljande mål.
Nationalekonomen och forskaren Lena Nerhagen var en annan tidig röst i frågan. I mars 2025 skrev hon i en artikel i Skånska Dagbladet att de omfattande körkortsåterkallelserna på grund av PEth-tester utgör en ”svensk rättsskandal”. Hon har därefter fortsatt att driva frågan och återkommande citerats i olika sammanhang som en framträdande opinionsbildare inom området.
En avgörande del av förändringen har varit det mod som visats av helt vanliga människor. Att offentligt berätta att man fått sitt körkort återkallat med hänvisning till ”missbruk” är inte enkelt. Det innebär att riskera sitt rykte, sin yrkesidentitet och sin sociala ställning. Trots detta valde flera drabbade att träda fram med namn och berättelser.
Deras vittnesmål gav frågan ett mänskligt ansikte. Anders Dahlgren var en av dem som enträget försökte göra sin röst hörd bland annat genom uppmärksammade artiklar i SVT och Aftonbladet.
Tidningar som Skånska Dagbladet och Proffs och senare även större medieaktörer, genomförde granskningar som visade hur laglydiga personer, utan rattfylleri, utan brottslighet, kunde förlora sina körkort enbart på grund av laboratorievärden. Genom denna journalistiska genomlysning flyttades frågan från en intern myndighetstillämpning till en offentlig rättssäkerhetsdebatt.
Utan detta mediala strålkastarljus och utan de drabbades vilja att stå upp trots risken för stigmatisering, är det svårt att se att förändringen hade kommit till stånd. Det var kombinationen av civilkurage och granskande journalistik som gjorde det omöjligt att längre hantera frågan i det tysta.
Trots omfattande kritik och trots att rättsläget var under förändring valde Transportstyrelsen att stå fast vid sitt beslut genom hela processen. Myndigheten grundade sin bedömning på förhöjda PEth-värden, läkaranmälan och dåvarande praxis och upprätthöll samtidigt en tolkning där ett substansbruk som anses medicinskt skadligt kunde likställas med missbruk utan att motsvara en klinisk diagnos enligt ICD eller DSM.
Samtidigt ifrågasattes aldrig i sak de medicinska utgångspunkterna eller alternativa förklaringar som förts fram. Resultatet blev att Anders, trots omfattande utredning och samarbete med vården, i praktiken behandlades som en person med missbruk och med det långtgående konsekvenser för hans liv.
Det tar lång tid att få rätt genom domstol
Vägen från myndighetsbeslut till ett slutligt avgörande i kammarrätt kan sträcka sig mellan 1–2 år. Alla som drabbas har varken ork, hälsa eller ekonomiska förutsättningar att driva en sådan process fullt ut. Prövning i kammarrätten förutsätter prövningstillstånd vilket innebär en hög tröskel. I praktiken blir möjligheten att få rätt ofta beroende av resurser och uthållighet, inte enbart av sakens styrka.
Domen innebär inte automatisk upprättelse för andra drabbade
Att Anders nu har fått rätt betyder inte att alla som tidigare behandlats felaktigt kommer att få sina ärenden ändrade. När föreskrifterna nu har ändrats bör Transportstyrelsen aktivt kontakta dem som tidigare fått sina körkort återkallade på den tidigare grunden och tydligt informera om möjligheten till omprövning.
Det framstår som det minsta myndigheten kan göra med hänsyn till det lidande och de konsekvenser som drabbat enskilda genom en rättstillämpning som i efterhand visat sig vila på bristande evidens. En sådan åtgärd skulle inte bara ha praktisk betydelse för de berörda utan även utgöra ett viktigt steg för att återupprätta förtroendet för myndigheten.
Ett särskilt ansvar vilar på de rådgivande läkarna
I denna rättsutveckling finns också skäl till självrannsakan hos Transportstyrelsens rådgivande läkare. Under många år har deras bedömningar i praktiken fungerat som ett stämpelorgan för myndighetens beslut. Frågan måste därför ställas hur så många människor kunnat klassificeras som missbrukare med hänvisning enbart till två förhöjda PEth-värden utan en bredare medicinsk och klinisk prövning.
Här aktualiseras läkarens professionella och etiska överväganden. Ett sådant ansvar som de rådgivande läkarna har kan inte reduceras till rutinmässig tillämpning av intern praxis utan förutsätter en självständig medicinsk bedömning. I ljuset av den kritik som nu vuxit fram finns därför anledning till eftertanke och till att bokstavligen se sig själv i spegeln och reflektera över den roll man haft i en ordning som fått långtgående konsekvenser för enskilda människor.
Om domen leder till verklig förändring återstår att se. Men den har redan visat att etablerad praxis kan ifrågasättas, att rättssäkerheten ytterst kan återupprättas och att även en ensam röst, när den får stöd av kunskap, mod och uthållighet, kan bidra till att förändra ett helt system.
Polemikum Juridik