När Aftonbladet nyligen rapporterade att Transportstyrelsen nu öppnar för att PEth-testet inte längre ska vara ensamt avgörande för körkortsingripanden, lät det som en självkritisk vändning. Efter månader av massiv kritik och ifrågasatta beslut ger myndigheten intrycket av att vilja rätta till sina misstag.
Men bakom rubrikerna handlar det snarare, enligt min mening, om skademinimering mer än om självrannsakan. Det är svårt att tolka detta som något annat än en PR-åtgärd – ett sätt att gjuta olja på vågorna efter ett växande förtroendetapp. För i praktiken har ingenting förändrats. PEth-testet används fortfarande som en tungt vägande faktor, och människor fortsätter att straffas utan att ha begått något brott.
Jag har full förståelse för att trafiksäkerheten måste värnas. Men att likställa ett misstänkt alkoholberoende med rattfylleri är inte skydd – det är fördom. Transportstyrelsen blandar ihop medicinska riskindikatorer med faktisk lagöverträdelse, och i den sammanblandningen går rättssäkerheten förlorad.
Myndigheten har dessutom tvingats backa från sina egna påståenden. Långt in på våren hävdade man att ”tusentals” körkort dragits in på grund av PEth. När siffrorna granskades visade det sig röra sig om cirka fyrtio ärenden. Att en statlig myndighet inte kan hålla ordning på fakta i en så allvarlig fråga är i sig anmärkningsvärt.
Men det mest upprörande är synsättet: att människor som tagit ansvar för sin hälsa och lever nyktert ändå betraktas som en fara. Den som en gång haft ett alkoholproblem får stämpeln kvar, detta oavsett hur länge man varit fri från beroendet. Jag vet, för jag lever i den verkligheten. Jag har aldrig kört onykter, aldrig brutit mot lagen, ändå har jag fått känna hur misstanken väger tyngre än sanningen.
När Transportstyrelsen nu talar om sin ”kovändning” måste vi fråga oss vad som egentligen har vänt. Inga beslut har återkallats, inga drabbade har fått upprättelse, inga tydliga nya riktlinjer har presenterats. Istället tillsätts ännu en intern expertgrupp – där samma myndighet som skapat problemet ska granska sig själv. Det inger inget hopp om verklig förändring.
Jag tar inte lätt på mitt tidigare beroende. Alkohol förstör liv, det vet jag bättre än de flesta. Men när staten börjar använda blodprov som moralisk domstol, då har vi passerat gränsen för vad som är rimligt i ett rättssamhälle.
Transportstyrelsen måste nu visa att man menar allvar. Det räcker inte med pressmeddelanden och väl valda ord. Myndigheten bör erkänna de fel som begåtts, ge drabbade möjlighet till omprövning och införa oberoende granskning av hela PEth-hanteringen. Först då kan vi tala om en verklig kovändning – inte en kommunikativ kuliss.
För mig handlar detta inte om att försvara alkohol – utan om att försvara rättssäkerheten. Jag har tagit ansvar för mitt liv. Det är hög tid att Transportstyrelsen gör detsamma. Och att de kompenserar alla som har förlorat såväl sina körkort som inkomst och sitt sociala liv (och utlägg för sina eventuella rättsprocesser).
Som någon politiker sade; ”Någon jävla ordning ska det vara”…
//Jörgen (chaufför som egentligen heter nåt annat)


