Debattörerna fortsätter. Alla läkare tvingas att rapportera sina iakttagelser till Transportstyrelsen som blixtsnabbt återkallar körkortet på ”livstid”. Att överklaga återkallelsen till en förvaltningsrätt lönar sig föga. Dessa arbetar efter principen: ”Vi dömer som vi alltid har gjort (och ignorerar motstridig lag)”.
Om domen överklagas till kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen beviljas nästan aldrig prövningstillstånd. Situationen är skandalös!
Riksdagen beslutade 1997 om ”Nollvisionen” och att samtliga dödsolyckor i vägtrafiken noga ska analyseras för att man ska få pålitlig statistik som underlag för trafiksäkerhetsarbetet. Trafikverkets sektion Olycksutredning Väg uppger att det i vägtrafiken aldrig förekommit en dödsolycka där en förares medicinska variationer varit den primära orsaken till olyckan.
Transportstyrelsen förbjuder att denna viktiga uppgift publiceras.
Ett normalår ger ungefärliga statistiken för dödade på grund av:
• Fordonsfel eller vägfel 21 (t ex hjulfel, bromsfel eller blixthalka).
• Fortkörning 85 (speciellt dödas ”oskyddade trafikanter”).
• Rattfylleri 65 (alkohol- och drograttfylla dödar många).
• Distraktion eller trötthet 42 (t ex mobilprat, matkoma eller annan trötthet).
• Medicinsk orsak 0 (synfältsreduktion eller högt PEth-värde dödar ingen).
• Totalt dödade 213
Här uppges således en annan siffra, det vill säga noll, för ”medicinsk orsak” än den som Transportstyrelsen falskeligen uppgett. Grovt undertryckande av urkund kan enligt BrB 14:4 ge 4 års fängelse. Dessutom tvingar Transportstyrelsen alla läkare att (efter 2 400 år) åsidosätta Hippokrates´ patientsekretessgaranti, fastän BrB 20:3 kan ge 4 års fängelse.
Sveriges Rikes lag, Munck, 2025. sid 1731, säger att enligt Förvaltningslag (2017:900), 5 § gäller
Grunderna för god förvaltning.
Legalitet, objektivitet och proportionalitet
5 §. En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.
I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.
Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.
En livstids körkortsåterkallelse är ett oerhört stort ingrepp i förarens intresse. Den är frihetsberövande (jämför med fängelsestraff). Men kan åtgärden antas leda till färre dödade i trafiken? Tydligen inte då antalet dödade är ju här redan noll och den siffran kan inte pressas ned ytterligare. Slutsats: Samtliga medicinska körkortsåterkallelser är olagliga. Tiotusentals körkort måste nu återlämnas till sina förare.
Om man aldrig återkallade körkort vid fortkörning eller rattfylleri skulle antalet dödade vara mer än det dubbla. Dessa (tidsbegränsade) återkallelser, men inga andra, gör således god nytta och bör behållas. Böter räcker vid övriga sorters överträdelser.
Det har förekommit att unga förare har vållat dödsolyckor inom en vecka efter det att körkortet utfärdats. Däremot gäller tydligen att äldre erfarna förare spontant och frivilligt upphör med bilkörningen när de själva ej längre känner sig säkra bakom ratten. Denna typiska ”egenåtgärd” är synnerligen lyckosam och innebär att inga tvångsingripanden mot äldre förare är meningsfulla. Inga syn- eller andra hälsokontroller eller körprov behövs. Körkortet är en praktisk legitimationshandling även sedan själva bilkörandet helt upphört.
Även enligt Regeringsformen RF 11:14 får Transportstyrelsens medicinska föreskrifter aldrig tillämpas eftersom ”stadgad ordning” (framtagandet av pålitlig statistik) har åsidosatts då föreskrifterna tillkom. Det har aldrig presenterats någon statistik som tydligt visar ett samband mellan medicinska funktionsvariationer och trafikolyckor. Sambandet existerar ej i praktiken. Allting är en bluff. ”Synfältsbluffen” och ”PEth-bluffen”.
Vi svenskar brukar utgå ifrån att våra myndigheter följer lagen, men det gäller tydligen inte Transportstyrelsen och förvaltningsdomstolarna. Hur är detta möjligt?
Följande tycks vara förklaringen. Läkare har normalt betydligt högre inkomster än vi andra. Detta lockar även lycksökare till yrket. En blivande läkare måste plugga in nästan 70 000 medicinska termer, men dylika teoretiska kunskaper räcker inte för att bli en bra läkare. Denne måste även duga rent praktiskt.
Exempelvis måste en ögonläkare kunna utföra en gråstarrsoperation utan att darra på handen för annars skadas patienten och anmäler läkaren till IVO som tar emot anmälningar riktade mot ”behandlande” läkare.
Normala ”A-läkare” har tillräcklig medicinsk kompetens för att attrahera många patienter. ”C-läkare” är den sämsta sortens läkare, som har få egna patienter och i stället använder läkartiteln för att genom ”ekobrott” försörja sig. Genom att infiltrera Transportstyrelsen och där utnämna sig själva till ”trafikmedicinska experter” har de för körkortsinnehav låtit införa ”medicinska föreskrifter” vilka saknar vetenskaplig evidens, men skenbart rättfärdigar att mångmiljonbelopp slösas bort på att arvodera C-läkare och andra överflödiga handläggare på Körkortsavdelningen.
Ytterligare ”inkomster” är mutor (minst 14 000 kronor) för ”sakkunnig-utlåtanden” som tillåter ”dispenser” från föreskrifternas regelverk.
EU-rättens proportionalitetsprincip gäller sedan 1995, men den har inte enkelt gått att hitta i lagboken. Förvaltningsdomstolarna har därför lockats att döma enligt Transportstyrelsens ”medicinska föreskrifter” trots att denna felaktiga rättspraxis strider mot lagen.
En 55-årig lastbilsförare måste kunna uppvisa ett bra synfält inom 120 grader horisontellt och 40 grader vertikalt. Detta trots att ingen förare använder området utanför radien 7 grader från syncentrum, men med normala snabba blickförflyttningar har full uppsikt över trafikmiljön. En 28-årig ambulanssjuksköterska måste alltid kunna uppvisa ett PEth-värde under 0,30 trots att vanligt utandningstest ej detekterar någon alkohol.
Med alldeles för stränga tester riskerar 1,9 respektive 1,1 miljoner förare att få sina körkort återkallade om ”bristen” upptäcks vilket allt oftare sker. Totalt finns 7 miljoner körkorts-innehavare varav många behöver körkortet för sin försörjning och annars lider svår nöd.
Enligt tesen ”fisken ruttnar från huvudet” är det ytterst generaldirektörerna för Trafikverket och Transportstyrelsen som bär skulden för tillståndet inom respektive myndigheter. Båda är ursprungligen ”kompisrekryterade” av exempelvis modellen Kinberg Batra, till sina välbetalda positioner.
Den ene saknar utbildning medan den andre har en juristexamen trots att myndigheten ej är ett advokatkontor. Båda myndigheterna är ”tekniska” myndigheter och grundlagskravet ”förtjänst och skicklighet” kräver att landets 160 000 yrkesverksamma civilingenjörer nu erbjuds att i öppen konkurrens tävla om att få jobbet.
Båda myndigheterna bör fogas samman och omorganiseras med blott 4 beslutsnivåer. I dag har exempelvis Trafikverket 6 nivåer och 800 chefer.
Fritjof är en ”extrasäker” förare som, rent statistiskt, först om 2 600 år kommer att vålla en olycka. Trots ett (olagligt) återkallat körkort tvingades han att akut köra hustrun till läkare och stoppas då i en poliskontroll. Nu krävs han på 30 000 kronor i böter. Detta är ju oerhört!
Sveriges korruptionsindex är 80 och ej 100. Nu vet vi varför.
Carl Lagercrantz, civilingenjör KTH, trafiksäkerhetsforskare.
Linn Gustafsson, ambulanssjuksköterska
Fritjof Holmgren, f d byggmästare
Lars-Eric Abrahamsson, f d verksamhetsledare, NTF