Artikeln Mattias Goldmann refererar till är en debattartikel av de båda moderata riksdagsledamöterna.
Goldmann fortsätter. Moderatduon skriver: ”Transportsektorn har en helt central roll i den gröna omställningen” och de slår också slår fast att det är ”en politik som stärker svensk konkurrenskraft”. Transportbranschen är enig. Alltifrån fordonstillverkare till åkerier ser fördelarna med att vara före i omställningen. Just därför behöver regeringen ge fem besked som kompletterar budgetpropositionen.
1) Reduktionsplikten återställs
Som en olycklig eftergift till Sverigedemokraterna sänks reduktionsplikten till EU:s miniminivå 6 procent. Det ger uppemot fyra miljoner tons ökad svensk klimatpåverkan bland annat eftersom utsläppen ökar för vart och ett av de 84 000 befintliga tunga lastbilar som redan rullar. Skulle sänkningen göra fossil diesel väsentligt billigare än idag, ökar förstås kostnadsuppförsbacken för el- och gasdrivna transportfordon, vilket blir mycket svårt för åkerier med pressade marginaler att klara. Regeringen kan rädda hem en del av detta genom att dels godta Drivkraft Sveriges behov av nio månader för att införa försämringen, dels tydliggöra att reduktionsplikten efter år 2026 återställs till vad som krävs för att nå klimatmålen.
2) Stödet för inköp av tunga fordon utökas
Men riskerar förstås att inte bli särskilt eftertraktat om totalkalkylen inte håller på grund av reapris på diesel. Utformningen är ännu inte klar, men måttstocken bör vara Tysklands stöd på upp till 80 procent liksom en förenklad procedur så att åkeriet kan söka allt stöd för omställning på en plats. Regeringen bör också backa från det förhastade beslutet att utesluta eldrivna stadsbussar från fortsatt stöd. Kollektivtrafiken är hårt pressad och en fortsatt omställning behöver stimulans.
3) Laddinfrastrukturen ska byggas ut
Detta är oerhört välkommet, men Naturvårdsverket som hanterar medlen genom Klimatklivet kräver i nuläget att laddstationerna ska vara etablerade innan halvårsskiftet 2024 vilket betyder att bara de allra enklaste blir av och att de som verkligen behövs skjuts på framtiden. Regeringen bör skyndsamt meddela att också projekt som behöver längre tid på sig kan beviljas stöd.
4) Stödet till lätta ellastbilar på totalt 1,6 miljarder kronor 2024–2026 är mycket välkommet
Det var feltänkt att ta bort stödet till skåpbilar, pick-ups och vans för att försäljningen av eldrivna personbilar ökade. Stödet, som ännu inte preciserats, bör också gälla fordon på biogas, inledningsvis vara kring 50 000 kronor för att vartannat år sänkas med 10 000 kronor tills det efter år 2030 helt avslutas.
5) Målbilden ligger fast
Regeringsförklaringen är beundransvärt tydlig: De svenska klimatmålen gäller och ska nås. För transportsektorn är målet 70 procents minskad klimatpåverkan till år 2030 jämfört med år 2010. Målet utmanas dock återkommande av regeringens egen utredare John Hassler, Näringslivet, som Stockhaus och Bergheden med rätta hänvisar till, betonar att klimatmål i närtid har långt större betydelse för omställningen än mål långt in i framtiden vilket regeringen bör ta varje givet tillfälle att visa att man förstått.
Mattias Goldmann
2030-sekretariatet