Rundbrevet (nr 2 av 2025) kommer från Svensk Trafikmedicinsk Förening (STMF) och Lars Englund som sitter i föreningens styrelse har skrivit brevet.
Vi inleder med en presentation av STMF och Lars Englund som tidigare var anställd av Transportstyrelsen som läkare fram till 2017 då tjänsten till 2018 övergick till en visstidsanställning. Under den perioden anställdes Witold Pisarek som läkare och de båda arbetade tillsammans tills Englund gick i pension.
STMF är en sektion av Svenska Läkaresällskapet och vill man veta mer om föreningen, finner man det här. Har STMF någon anknytning till Transportstyrelsen i form av exempelvis utbildningar?
– Vi är helt fristående från Transportstyrelsen. Vi utbildar inte åt dem. Vi är en av många relevanta remissinstanser för förslag om författningsändringar som rör körkortsfrågorna och som Transportstyrelsen skickar ut, säger Lars Englund.
I det aktuella rundbrevet skriver du i intervjuform: ”Men alla dessa människor som haft förhöjda PEth och gått ut i pressen och bedyrat sin nykterhet. Ljuger dom? Svar: Ja! Förnekelse, brist på insikt och undanflykter handlar det om. Man skäms, men vill inte lämna sin käraste kamrat – (miss-)bruket av alkohol. Där kan den sanningssägande läkaren med stöd av ”sanningsprovet” PEth bli en vän i nöden som man på sikt kommer att uppskatta mer än alla de läkare man ”lurat”.
Är det en formulering du även i dag kan stå för?
– I min kliniska gärning som allmänläkare, i dag på halvtid, har jag i många sammanhang utrett människor som söker för olika symtom och ibland blir det aktuellt att ta prover som avspeglar alkoholkonsumtionen, bland annat PEth. Det har aldrig där inträffat att ett förhöjt PEth inte avspeglat en för hög alkoholkonsumtion. Alltså i kliniskt arbete – inga falskt positiva värden. I ett bra samtal med patienten har det alltid visat sig att det varit för hög alkoholkonsumtion, men förstås inte så ofta handlat om missbruk eller beroende. Kanske det som ibland kallas riskbruk, men det begreppet är oklart och det krävs rätt stora mängder för att PEth ska vara tydligt stegrat, säger Lars Englund.
Körkortsfrågan har sällan varit i förgrunden, säger Englund. Det har handlat om patienternas hälsa och om hur de mår och har det i livet. Och de flesta kan minska sin konsumtion vid uppföljning och då ha normala värden.
– För de som fortsatt har höga värden har det blivit en viktig diskussion om ifall de har ett alkoholberoende och en del har medgett att drickandet gått över styr och blivit ett problem. Då har de behövt hjälp genom vårdcentralens alkoholterapeut eller kommunens beroendeenhet. För en del har det inneburit en vändning i livet som inneburit bättre hälsa, bättre familjeliv och bättre yrkesliv. Många av dessa har inte körkort, det är redan återkallat. Inte sällan på grund av rattfylleri, säger han.
De patienter där det varit aktuellt för Lars Englund att uppfylla sin lagstadgade skyldighet att anmäla den som har ett alkoholberoende och inte kan klara att styrka nykterhet, kan han genom åren räkna på ena handens fingrar.
– Den mer vanliga situationen i relation till Transportstyrelsen är en uppföljning efter ett grovt rattfylleri för att återfå sitt körkort och där är PEth ovärderligt för att peka på ”sanningen” om drickandet. Ofta tillsammans med andra blodprov som också visar detsamma samt uppgifter eller kliniska tecken på fortsatt drickande av sådan mängd att det är skadligt för hälsan, säger han.
När de då inte kan styrka nykterhet i en provsituation blir prognosen för fortsatt nykterhet dålig. Det redovisas i det intyg som patienten behöver för att eventuellt kunna återfå sitt körkort. Det intyget skickar sedan patienten till Transportstyrelsen.
Och åter – riskdrickare – är det enligt din mening samma sak som missbrukare?
– Det är ett oklart begrepp. Daglig konsumtion av två starköl eller två glas vin ger exempelvis inte ett förhöjt värde på PEth, men kan kanske vara skadligt för hälsan ändå, säger Lars Englund.
Frågan om hans syn på kammarrättens dom tidigare i år, vill han inte svara på.
– Jag avstår eftersom jag inte är tillräckligt insatt i detaljer där och det rör frågan om körkortsinnehavet och inte om den kliniska användningen av det i vardagsarbetet inom vården värdefulla provet PEth, säger han.
I rundbrevet står det: ”Ska man som läkare informera om att man tar provet PEth? Svar: Jag brukar alltid göra det eftersom det kan ha särskilda konsekvenser beträffande körkortsinnehavet. Men det gäller också för blodproven CDT, transaminaser, GT, MCV och där finns det ingen tradition av att ”be om lov”. Hur ser du på att PEth-prover tagits på personer som uppsökt vårdcentraler för exempelvis förnyande av högre körkortsbehörighet där PEth inte ingår utan att de informerats.
– Vad man tar för prover vid en sådan undersökning för förlängning av högre körkortsbehörigheter beror på den kunskap jag genom journalen har om patienten sedan tidigare. För egen del tar jag nästan aldrig några prover alls i den situationen och krav på det finns inte. Finns det indikationer i journalen om att det kan röra sig om en skadligt hög alkoholkonsumtion kan det kanske bli aktuellt att efter en diskussion med patienten ta prover och då bland annat PEth. Men det är en ovanlig situation, säger Lars Englund.
Avslutningsvis säger Lars Englund att användandet av ett tillräckligt säkert blodprov för att belysa hur mycket en patient dricker är något som behövs i den kliniska vardagen.
– Det ger alla läkare en möjlighet att hjälpa sin patient på rätt sätt och för rätt problem. I det sammanhanget är PEth det bästa provet, säger han.