De senaste årens störningar i Europas leveranskedjor – från extremväder och kapacitetsbrist till förändrade regelverk – har förändrat synen på hur transporter ska upphandlas. Erfarenheter från hundratals kunddialoger under flera decennier pekar på att traditionella, transaktionsbaserade relationer mellan transportköpare och transportörer håller på att ersättas av mer integrerade och långsiktiga samarbeten.

En tydlig slutsats, enligt Girteka, är att många transportköpare fortfarande fokuserar på låga kilometerpriser vid upphandlingar, samtidigt som den operativa verksamheten i praktiken behöver något helt annat. När marknaden blir ansträngd är det inte det lägsta priset som avgör om leveranserna kommer fram, utan tillgången till kapacitet, leveranssäkerhet och förmågan att hantera störningar.

– De transportköpare som hanterar marknadens svängningar bäst är de som ser sin transportör som en förlängning av den egna verksamheten. De mest framgångsrika samarbetena har en gemensam nämnare: fullständig operativ transparens. De delar efterfrågeprognoser i ett tidigt skede, integrerar sina datasystem och samarbetar för att minska tomkörning. En transportör kan helt enkelt inte optimera det som den inte kan se, förklarar Mindaugas Pasilauskas, kommersiell chef på Girteka.

Analysen pekar ut fem områden som blir allt viktigare för framtidens logistik.

För det första har realtidsinformation blivit ett grundkrav. Transportköpare vill kontinuerligt kunna följa transporter och få uppdaterade ankomsttider för att planera lagerpersonal, hantera lossningstider och minska störningar längre fram i leveranskedjan.

Samtidigt ökar intresset för dedikerade transportlösningar där fordon och kapacitet reserveras för en viss kund. Syftet är att minska sårbarheten när efterfrågan ökar eller marknaden blir orolig.

Den digitala integrationen blir också allt djupare. Allt fler företag vill koppla samman sina egna affärssystem direkt med transportörernas system genom API-lösningar och plattformar för realtidsinformation. Därmed kan bokningar, dokumentation och transportstatus hanteras automatiskt i stället för manuellt.

Även klimatarbetet förändras. I stället för att invänta framtida tekniska lösningar väljer många transportköpare redan i dag alternativa drivmedel som HVO för att snabbt minska utsläppen, trots att bränslet innebär en högre kostnad än traditionell diesel.

En annan tydlig förändring är synen på lagerhållning. Under många år dominerade principen ”Just-in-Time”, där lagerkostnaderna hölls nere genom att material levererades precis när de behövdes. Erfarenheterna från de senaste årens störningar har däremot fått många företag att gå över till ”Just-in-Case”, där större buffertlager kombineras med säkerställd transportkapacitet för att minska risken för produktionsstopp och tomma butikshyllor.

– När vi ser dessa fem områden sammantaget ser vi en marknad som i grunden omdefinierar värdet av transporter. Transportköpare köper inte längre bara kilometer på en väg – de investerar i en försäkring för sin leveranskedja. Oavsett om det handlar om realtidsintegration av data, säkrad kapacitet eller en dedikerad fordonsflotta är målet i dag att eliminera osäkerheter och bygga ett skydd mot oväntade störningar, säger Pasilauskas.

Klimatförändringarna påverkar också transportplaneringen. I stället för att reagera när värmekänsligt gods redan har skadats eller fordon fastnat i extremväder förväntar sig transportköparna att transportören arbetar förebyggande genom prognoser, temperaturövervakning och alternativa ruttval.

– Motståndskraft handlar inte om att bekämpa extremväder, utan om att överlista det genom prediktiva modeller och kontinuerlig övervakning. En avancerad logistikpartner förutser väderutvecklingen flera dagar i förväg. Vi förkyler släp, anpassar transporterna till svalare nattetid eller leder om trafiken för att undvika riskområden. Målet är enkelt: godset ska inte påverkas av omvärlden.

Rapporten pekar också på de dolda kostnader som kan uppstå när transportköpare enbart väljer transportör utifrån pris. Billigare alternativ kan innebära äldre fordonsflottor, sämre tekniska system och större risk för utebliven kapacitet under perioder med hög efterfrågan. Konsekvenserna kan bli försenade leveranser, förstört temperaturkänsligt gods, avtalsviten och skador på kundrelationer.

Allt fler företag utvärderar därför transporter utifrån den totala ägandekostnaden, där stabil kapacitet, hög leveranssäkerhet och digital integration väger tyngre än det lägsta priset vid upphandlingstillfället.

– Störningar på Europas vägar är oundvikliga, men det som skiljer en leverantör från en partner är den proaktiva kommunikationen. De företag som lyckas bäst under det kommande decenniet kommer inte att vara de med de mest rigida planerna, utan de med de mest flexibla logistikpartnerna – som snabbt kan skala upp verksamheten, anpassa sig till extrema väderförhållanden, hantera marknadens svängningar och möta geopolitiska störningar. Flexibilitet har blivit den främsta konkurrensfördelen, konstaterar Mindaugas Pasilauskas.