Ett av de mest svårbegripliga förslagen är att privatpersoner med B-körkort ska få köra tyngre fordon så länge de drivs med alternativa bränslen som el eller gas. Här måste frågan ställas: Ska eldrivna bilar få vara tyngre bara för att de är ”gröna” ”, säger Bomhus Trafikskola och Svea Trafikcenter i ett pressmeddelande.
Finns det något trafiksäkerhetsmässigt skäl till att el- eller gasdrivna bilar skulle vara enklare att manövrera vid halt väglag? Svaret är nej. Förslaget är inte förankrat i någon som helst säkerhetslogik, utan luktar mer politisk signalpolitik än praktiskt trafikansvar. Det enda resultatet blir förvirring och en ny arena för individuella tolkningar av vad ett ”alternativt drivmedel” faktiskt är.
Detta må vara en begränsad fråga, men principen är farlig. Körkort ska handla om förmåga och ansvar, inte om teknikneutral populism. Frågan är också om det gör mindre ont att bli påkörd av en elbil än av en dieselbil?
Det andra förslaget låter klokt vid första anblick med ett gemensamt EU-register för körkort där allvarliga trafikförseelser automatiskt registreras och kan leda till indraget körkort i hela unionen.
En rimlig ambition förutsatt att vi alla spelar med samma regler. Men gör vi det? Vem sätter ribban?
I Sverige räknas det som en grov förseelse om du kör 23 km/h för fort. I många andra EU-länder krävs det att du passerar 50 km/h över gränsen. I Sverige räcker det med att sätta sig bakom ratten med 0,2 promille i blodet, i andra länder blir det inte rattfylleri förrän en olycka skett.
Lägg därtill att många EU-länder har poängsystem där varje förare tilldelas en buffert av ”trafikpoäng” som dras av vid förseelser och kan byggas på igen genom utbildning. Sverige har inget sådant system.
I Sverige kan en enskild handläggare på Transportstyrelsen fatta beslut om att dra in ett körkort. Inte på grund av en specifik händelse, utan utifrån en samlad bedömning över flera år. Denna möjlighet att, utan föregående varning, dra in ett körkort utan att något av brotten i sig klassas som allvarliga, är något unikt för vårt land.
Hur ska vi förklara detta i ett EU-register som kräver tydliga gränsdragningar? Och vad händer när utländska jurister börjar ifrågasätta våra metoder?
Det handlar om mer än körkort. Det handlar om rättssäkerhet.
– Min poäng är inte att avfärda EU-direktivet i sin helhet. Grundtanken är bra. Ett gemensamt system med tydliga regler och informationsdelning är både logiskt och framtidsinriktat. Men vi får inte blunda för verkligheten, säger Pär Dahlstedt, skolchef Bomhus Trafikskola och Svea Trafikcenter.
Att införa tuffa regler på europeisk nivå utan att först ha ett gemensamt synsätt på vad som är allvarligt, vad som är rimligt och vad som är rättvist, det är att sätta vagnen framför hästen säger Dahlstedt vidare.
Innan vi börjar riva i körkort och föra upp svenska beslut i ett centralt EU-register måste systemet förankras i rättvisa, transparens och logik.
– Annars får vi ett lapptäcke av överklaganden, gränsproblem och bristande förtroende, avslutar Pär Dahlstedt, skolchef Bomhus Trafikskola och Svea Trafikcenter.