Från vänster ser vi Roger Ogemar gruppchef/bilinspektör yrkestrafiken och Tommy Roos bilinspektör båda från Västerås, Gunilla Lööv gruppchef/polis yrkestrafiken i Uppsala, Curt-Ola Pettersson bilinspektör yrkestrafiken i Hudiksvall, Ewa Pettersson bilinspektör yrkestrafiken i Uppsala, Magnus Hansson bilinspektör yrkestrafiken i Sandviken och Christian Norell polis yrkestrafiken i Sandviken. Från vänster ser vi Roger Ogemar gruppchef/bilinspektör yrkestrafiken och Tommy Roos bilinspektör båda från Västerås, Gunilla Lööv gruppchef/polis yrkestrafiken i Uppsala, Curt-Ola Pettersson bilinspektör yrkestrafiken i Hudiksvall, Ewa Pettersson bilinspektör yrkestrafiken i Uppsala, Magnus Hansson bilinspektör yrkestrafiken i Sandviken och Christian Norell polis yrkestrafiken i Sandviken.

Studiebesök hos danska tunggruppen gav uppslag

Sju representanter från flera olika yrkestrafikgrupper reser ner till Sydjylland för ett studiebesök under en multikontroll i närheten av Kolding. Det finns skillnader i arbetssätt mellan Sverige och Danmark liksom det finns skillnader i tillgången till teknisk utrustning. Besökarna får även bekanta sig med en ”sniffer”.

Vår redaktion träffar gruppen i Helsingborg torsdagen den 2 maj där de stannat för en lunchpaus. De berättar att de är på väg till ett studiebesök i Sydjylland där den danska polisen ska genomföra en samverkanskontroll, eller multikontroll som det heter på danska.

Efter studiebesöket som ägde rum den 4 maj, återkopplar vi med bilinspektör/gruppchef Roger Ogemar från Västerås som berättar att under en multikontroll deltar alla tänkbara myndigheter som har något att göra med vad som körs med lastbil.

På plats finns exempelvis Polisen, Skatteverket, Fiskerinämnden, Veterinärmyndigheten, militärpolisen och den danska Transportstyrelsen. Antalet kontrollanter var 137 plus de ditresta sju svenskarna samt hela Islands kontrollmyndighet om tio personer.

I Sverige har de alltmer frekventa samverkanskontrollerna visat sig vara givande. Är det samma för en multikontroll?
– En så stor kontrollapparat upplever man inte som högeffektiv, men den har ett stort signalvärde utåt. Dessutom knyts flera myndigheter samman och kan bredda samt fördjupa sina samarbeten, säger Roger Ogemar.

Islands närvaro är lite otippat och nyfikenheten kring vad för trafik de har att hantera leder till frågor.
– De har i alla fall inget problem med cabotagetransporter, säger bilinspektör/gruppchef Ogemar från Västerås och skrattar.
Den isländska gruppen har fokus på kör- och vilotider, men även på fordonsbrister. Skicket på de isländska vägarna sliter hårt på fordonen. Rattfylleri uppfattas inte vara mer än vad andra länder har, enligt gruppen.

Även om studiebesöket inte skulle ske förrän på fredagen, bjöds den svenska gruppen redan på torsdagen in till att närvara under det vardagliga kontrollarbetet, ett erbjudande man tackade ja till och körde till platsen.

Vad har Danmark för problematik att hantera med tung trafik?
– Vi har liknande trafik och de möter i princip samma elände som vi gör med länder som Bulgarien, Rumänien och Litauen som sticker ut, säger Ogemar.

Väl på kontrollplatsen ser Ogemar att den danska tunggruppens arbete skiljer sig något åt från det svenska genom att det är mer fokus på kör- och vilotider, vikt och fordonens skick.

Bromsarna får extra uppmärksamhet.
– Jag blev lite förvånad över att man inte har platser med stationära bromsprovare. I stället använder man sig av portabla bromsprovare, något som vi hade i Sverige förr, säger Ogemar.
De portabla bromsprovarna ligger i ett släp och körs runt med av två poliser i en 5-tons lastbil. Fordonet är utrustat med eget elverk. Ekipagets enda uppgift är att utföra bromsprov.

Bristen på stationära bromsprovare vägs i viss mån upp av att man i Danmark ligger i framkant med stationära vågar i vägbanan som fångar upp överlaster under körning. Vågresultaten kommer upp på en datorskärm och när man ser en överlast kan man hämta in det ekipaget.
– Vi har det även i Sverige, men danskarna har det på flera platser, säger Ogemar.

När en överlast kontrolleras handlar det också om bromsarna i dubbel bemärkelse.
– Förutom att fordonets bromsar i sig ska vara i ordning, räknar de också fram huruvida bromsarna klarar den överlast fordonet framförs med. Klarar bromsarna inte överlasten blir det en anmärkning på det också, säger Ogemar.

Det danska trailerkeipaget beståendes av en 3-axlig dragbil med en 4-axlig trailer som tas in när den svenska gruppen är på plats under torsdagen, är lastat med majs och väger in på 66 ton. Efter alla avdrag och annat, landade vikten på 61 ton.
– Överlasten får han betala för, men bromsarna klarar överlasten eftersom han kunde väga 56 ton, säger Ogemar.
Som dansk medborgare behöver föraren inte betala på plats utan får i stället en faktura, precis som i Sverige.

När det gäller kontroll av dokument och annat, är kontrollerna mer uppdelade och Ogemar tycker det påminner om hur man gör i Tyskland.
– Olika poliser gör specifikt olika saker. Exempelvis tittar en på dokument, en annan på färdskrivaren och en kontrollerar fordonsskick. Man går inte in på varandras kontrollområden, säger han.

Kan det vara effektiv, frågar vi oss? Vad händer om någon i gruppen inte är på plats? Blir då ett område okontrollerat?
– De är oftast fler än vad vi i Sverige är när de arbetar med kontroller, i alla fall tio personer. I Sverige åker vi inte sällan ut med bara tre-fyra man eftersom vi inte har fler i tjänst, säger Ogemar.

Den 3 maj genomförs multikontrollen på en rastplats för lastbilar i Ustrup som tas i besittning. Motorvägen stängs av i båda riktningarna och alla tunga fordon tas in för att sedan selekteras. Det är en stor kontrollapparat, säger Ogemar.

Under kontrollen blir det tydligt att i Danmark har man tillgång till fler tekniska hjälpmedel. Förutom vågarna i vägbanan, har man även portabla vågar och mobila bromsprovare, OBD-tester för både manipulation av fordonet i stort, men även för AdBlue-systemet.

När fordonen kontrolleras går man in i OBD-systemet med ett instrument som är specialtillverkat för polisen.
– Bland annat kan man se emissionsnivåerna och om AdBlue-utrustningen är på- eller avslagen. Vi fick med andra ord en del uppslag om vad vi vill köpa in för att testa i Sverige, säger Ogemar.

Kontrollen av AdBlue-funktionen haltar i Sverige eftersom man saknar exempelvis det instrument den danska polisen har.
– Fysiska manipulationer hittar vi emellanåt, men det hade underlättat att kunna mäta upp emissionerna i stället för att behöva leta efter synliga manipulationer, säger Ogemar och hänvisar till hur man sedan tid tillbaka kan koppla upp sig på färdskrivare för kontroll så varför inte kunna koppla upp sig på andra system i fordonet.

Danska polisen demonstrerar också vad de kallar en ”sniffer”. Det är ett fordon som är utrustad med något som påminner om ett dammsugarmunstycke.
– Med den kör man efter en lastbil och sniffar upp avgaserna. Värdena skickas till en iPad som visar mätvärdena. Ett för högt värde leder till att fordonet kan hämtas in för kontroll och sedan kopplas OBD-instrumentet in som kan visa om det är något fel på systemen eller om AdBluen helt enkelt är urkopplat. Fordonet blir ett rullande sållningsinstrument.

Ett internationellt studiebesök som detta, är det något ni vill göra om?
– Så fort vi får möjlighet kommer vi att skicka personal till sådana kontroller. Det ligger i tiden att olika länders kontrollmyndigheter måste lära av varandra.

När artikeln publiceras har tunggruppen i Västerås haft sina kollegor från Finland, Lettland och Litauen på studiebesök.