Vår redaktion har skrivit spaltmetrar om drog- och alkorattfyllor som kunde ha fått otroligt mycket värre konsekvenser. Här ett urval av dessa. Vi läser om att alkoholrelaterade rattfyllor bland yrkesförare ger vika för drograttfyllor i stället och med tanke på storleken på de fordon som yrkesförare ofta framför kan olyckorna få långt mer förödande konsekvenser än om det varit en personbil. Men, varje förlorat liv på grund av rattfyllor, är ett liv förlorat i onödan.
MADD Sweden (Mothers Against Drunk Driving) är ett nätverk för rattfylleridrabbade och är världens största frivilligorganisation mot rattfylleri. MADD startade i USA 1980 av en förtvivlad mamma som just mist sin trettonåriga dotter på grund av en rattfyllerist. Hon demonstrerade med plakat utanför Vita Huset i Washington. I Sverige arbetar MADD tillsammans med MHF (Motorförarnas helnykterhetsförbund) för att ingen ska dö eller skadas av rattfylleri.
Sedan 1980 har organisationen vuxit till mer än tre miljoner medlemmar. MHF tecknade redan 2003 ett samarbetsavtal med MADD om det första MADD-näverket i Europa.
Ändå ser vi hur testperioden i Stockholms hamn med alkoblås vid utfart och som efter en månads tid gav verklig effekt i antalet påkomna rattfulla förare, inte leder till ett omgående införande av dessa stationer.
I bland annat Storbritannien använder man DrugSwipe för att ta reda på om en person är påverkad av någon annan substans än alkohol. I Sverige är Polisen och andra myndigheter hänvisade till enskild personals kunskaper i att upptäcka exempelvis drograttfulla.
Vi kontaktar Mats Sjöö, representant för MADD och som själv har förlorat ett barn i en olycka med en rattonykter förare. Varför har inte svenska polisen DrugSwipes?
– Det kan man fråga sig. Vi och MHF har i flera år drivit den frågan, men av någon anledning återfinns i svaren vi får att det är integritetskränkande, säger han.
Mats Sjöö kan inte förstå varför drogsvabbning är mer integritetskränkande än att blåsa i polisernas alkoblås.
– I stället tar man ut personen ur fordonet och utanför detsamma utför en rad bland annat motoriska tester. Om dessa utförs utanför företaget X fordon – vad är mer integritetskränkande både för föraren och företaget som kan iakttas av förbipasserande, säger han.
Mats Sjöö noterar även att trafikpolisen tillika yrkestrafikpolisen under många år har nära nog monterats ner vilket han menar är förödande. Han minns även den hemska alkorattfyllan mellan Trelleborgs hamn och Helsingborg där en ungersk förare påtagligt berusad körde på fel sida och utplånade stora delar av en familj. NTF krävde då alkolås i alla fordon, men kontrades då av trafikpolisen som sade att ett sådant krav endast skulle omfatta svenska lastbilar och det i detta fall handlade om ett ungerskt ekipage vars land inte har ”särskilt framskridna planer på att införa alkolås i fordonen”.
Även i hamnar upplever bland andra Tullverkets personal tillika Kustbevakningens att alkoholrattfyllor fått ge vika för drograttfylla som är svårare att upptäcka. Man har påträffat skräckexempel när de i dragbilshytten sett hur förare förberett så kallade ”linor” av exempelvis kokain som de ska inandas under körningen.
Den avslutande tanken blir att vem och/eller vad är det som ska skyddas när införande av alkoblås i hamnar och drogsvabbing i allmänhet inte införs omgående. När kommer de politiska besluten?