Reduktionsplikten är en starkt bidragande orsak till de höga drivmedelspriserna vid pump för konsumenterna i Sverige. I en intervju Proffs gjorde med tidigare president Bill Clintons klimatrådgivare, Steve Crolius (publicerad i den redaktionella tidningen i april 2022), lyfter han att det är bra om regeringar ser över sådana miljösatsningar. Inte för att ”skrota” projekten, men för att det i dagsläget, inte minst med på grund av det pågående kriget i Ukraina, kan behövas att man tar lite kortare steg mot en omställning. När Steve Crolius fick höra hur hög reduktionsplikten är i Sverige i jämförelse med andra länder, blev hans reaktion ”oh, my God”.

Nu har den svenska regeringen reagerat. Enligt hittillsvarande lagstiftning ska reduktionsnivåerna höjas från 7,8 procent till 10,1 procent för bensin och från 30,5 procent till 35 procent för diesel. Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Några remissinstanser som avstyrker förslaget efterlyser åtgärder som motverkar effekterna av de höga drivmedelspriserna utan att minska takten i klimatomställningen.

Skälen till att det nu föreslås en pausad reduktionsplikt är att förslaget påverkar drivmedelsköpare, drivmedelsleverantörer och producenter av biodrivmedel. Man konstaterar även att reduktionsplikten påverkar pumppriset på bensin och diesel eftersom produktionskostnaderna är högre för biodrivmedel jämfört med deras fossila motsvarigheter.

Förslaget regeringen presenterar är förenligt med EU-rätten. Jämfört med en situation där reduktionsnivåerna höjs 2023, leder förslaget till minskade drivmedelskostnader. I huvudsak påverkas näringssektorer som är beroende av vägtransporter och stora användare av diesel som gruvnäringen och jord- och skogsbruket.

Bedömningen är att förslaget förbättrar konkurrensförhållandena mellan svenska företag och företag i andra länder.