Kilometerskatt 2030 – för personbilar?

Inom tio år kommer en kilometerskatt på personbilar att vara införd. Det tror den expertpanel som IVL Svenska Miljöinstitutet tillfrågat i ett forskningsprojekt som undersöker nya styrmedel på transportområdet.
Cecilia Hult.
Cecilia Hult.

Diskussionen om kilometerskattens vara eller icke vara, har ännu inte tagit fart i Sverige, står det i pressmeddelandet. Samtidigt tror de att det på sikt behövs en större översyn av svenska vägskatter.
– Det finns internationell styrmedelsforskning på området, men det är viktigt att studera frågan i en svensk kontext, säger Cecilia Hult, biträdande projektledare.

Höjda drivmedelsskatter riskerar att slå hårt mot landsbygden, där bilen är svår att ersätta med andra lösningar.

Ett alternativ kan vara en avståndsbaserad skatt där bilister betalar efter körsträcka. Med modern teknik kan en sådan skatt differentieras efter både tid och geografi för att bli mer rättvis än dagens skatter. Exempelvis kan det vara billigare att köra på landsbygden än i tätort eller att skattens storlek varierar med bilens miljöklass.

Kilometerskatten skulle kunna ersätta befintliga skatter som till exempel fordonsskatten.

I ett pågående forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt svenska experters syn på en kilometerskatt för personbilar. Ett 20-tal forskare, politiker och företrädare från näringsliv och organisationer har ingått i den expertpanel som svarat på frågor.

Cecilia Hult igen.
– De flesta av de tillfrågade tror att en avståndsbaserad skatt kommer att införas inom en tioårsperiod, säger hon. Den största anledningen till detta är elektrifieringen, eftersom en ökad andel elbilar och laddhybrider kommer att skapa ett bortfall av skatteintäkter från drivmedelsskatter som behöver kompenseras för.

TRP


Att som alternativ istället
införa en särskild skatt på el för personbilar, såg expertpanelen inte som realistiskt. Det är både svårt att genomföra och riskerar att hindra en önskvärd elektrifiering.

Samtidigt orsakar även batterielbilar och vätgasbilar kostnader för samhället i form av trängsel, buller och olyckor. Det fanns också stöd bland experterna för att skatten skulle ha en teknikneutral utformning och inte särbehandla en särskild motorteknik.

Ett resultat de tar med sig från undersökningen är att även experterna är oense om vad syftet med en skatt ska vara, vid sidan av att kompensera för ett framtida skattebortfall. Ska den främst dämpa trängsel, bidra till bättre luftkvalitet eller minska utsläppen av växthusgaser från biltrafiken, fortsätter Hult.

Skattens syfte påverkar hur den ska utformas, exempelvis om det ska vara dyrare för bilar med höga utsläpp än för bilar med effektiv avgasrening.
– Vi tror att det är viktigt att lyfta frågan om skattens utformning och mål tidigt, vilket är ett av syftena med forskningsprojektet, säger Cecilia Hult.

Nästa steg är att ta hänsyn till experternas tankar i den ekonometriska modell av kilometerskatten som projektet tar fram. Genom att utforma olika scenarier för hur avgiftssystemet kan se ut vill studien få svar på om skatten kan bidra till exempelvis mindre biltrafik i städerna eller en mer energieffektiv fordonsflotta.

Yara

Om artikeln

Publicerad: 2019-02-05 17:53
Kategori: Nyheter
Taggar: Ekonomi Kilometerskatt Personbilar