När Proffs för knappt två veckor sedan rapporterar att en lastbil, under övningskörning, vält med en gruslast och skrev att körningen inte utförts lagligt, rördes känslor upp och flera personer tyckte man skulle ?se mellan fingrarna?.
Thomas Morell på Sveriges Åkeriföretag är dock inte riktigt med i det resonemanget. - Det går inte att kalla det en "intern körning" bara för att man känner varandra.
Den 24 februari välte ett av Vänergymnasiets AB:s fordon med en gruslast under övningskörning. Transporten följde inte regelverken. Tommy Samuelson är utbildare på Edströmska gymnasiet i Västerås och när han ringde upp Proffs, var han tveksam till om den aktuella transporten verkligen var yrkesmässig trafik.
Hur menar du att ”för annans räkning” ska tolkas då? Samuelson har rådfrågat polisen.
– I EG:s förordning 1071/2009, kapitel 1, artikel 2, punkt 1, tar upp bland annat detta begrepp, säger Samuelson. Även Punkt 4 är relevant då den tar upp vilka sorters transporter det gäller.
Det hela mynnar ut i att för att det ska räknas som yrkesmässig trafik, ska godstransporten bedrivas i kommersiellt syfte. Detta menar Samuelson inte är fallet vid övningskörning.
Thomas Morell på Sveriges Åkeriföretag, SÅ, har varit i kontakt med Transportstyrelsen och förklarar att det visst handlar om yrkesmässig trafik då körningen i annat fall skulle utförts av den reguljära marknaden.
– Här handlade det om två lärare, förvisso på samma skola, varav den ene bereder sin privata mark, säger han. Det går inte att kalla det en ”intern körning” bara för att man känner varandra.
Körningen gjordes ”för annans räkning”. Skolan kunde erbjudit läraren körningen till subventionerat pris då det var en oerfaren elev som skulle utföra arbetet, men trafiktillstånd hade ändå behövts och även om skolan innehar tre tillstånd, fanns inget för just detta fordon.
Samuelson säger emellertid att om det tas betalt något för transporten, blir det yrkesmässig trafik och faller då under det som finns i EG:s förordning som nämndes tidigare.
– Eftersom exemplet vi använder i detta var en transport som skedde i utbildningsform och i samband med anläggningsarbete även detta i skolans regi och att ingen betalning utgått, bör inte trafiktillstånd behövas och det ska inte räknas som yrkesmässig trafik, anser Samuelson.
Åter ser vi hur regelverk kan få olika tolkningar.
Ser Thomas Morell möjligtvis något annat sätt för elever att kunna köra i ”skarpt läge”?
– Hade gymnasiet även haft exempelvis lantbruksverksamhet och på den marken anlagt en väg, kan transportdelen av skolan kunnat köra allt utan trafiktillstånd då transporten varit inom ramen för egen verksamhet, förtydligar Morell.
Han berör skatteproblematiken i körningen med att förklara att skolans verksamhet, dess elever och fordon, på olika sätt betalas av skattemedel och här har vi således en körning som konkurrerade med den reguljära marknaden, utan trafiktillstånd och med skattesubventioner.
Det är i ljuset av detta som transporten blir ifrågasatt tillståndsmässigt, skattemässigt och moraliskt.
Morell understryker att det är mycket viktigt att eleverna får praktisera på riktigt, men, som Samuelson påpekar, så får de inte köra yrkesmässigt utan att YKB är klart.
– Det är en knäckfråga som Transportstyrelsen nu uppmärksammat, men även om vi ska vara med och stötta en lösning på detta, äger inte branschen frågan, avslutar Thomas Morell som anser att det ska vara ordning och reda oavsett övningskörning och nationalitet.
YKB-frågan är något som utbildare som Samuelson för krig om, men han pekar även på andra ojämlikheter för utbildningarna.
– Idag får praktikplatser i allt större utsträckning betalt för att ta emot elever och en gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning, har mycket mindre ekonomiska medel att tillgå jämfört med aktörer som exempelvis Yrkesakademin som jobbar med helt andra ekonomiska förutsättningar, vilket gör att åkerier hellre tar emot en elev de får betalt för, avslutar Tommy Samuelson som fortsätter strida för elevernas utbildning.