På sociala media sprids nyheter snabbt. Inte minst när det gäller vinterväglag. Så snart brister i vinterväghållning, exempelvis att det inte saltats, kommer ut på media så är det i gång.

Läsare uttalar sig om att det inte var saltat utan att veta hur det faktiskt ser ut i det område som triggade inlägget på exempelvis Facebook. Det är inte särskilt svårt att ta reda på om det är eller inte är saltat i stället för att inlägg som är spekulativa.

Någon på sociala media sår ett frö om att det är jättehalt någonstans och att det är osaltat. Jo, visst kan det stämma, men när inlägget kommer upp är hela cirkusen i gång och det blir ett faktum att det inte är saltat.

Jag har själv varit med om att på sociala media läsa om att ett vägavsnitt inte är saltat, men jag vet ju att det inte stämmer eftersom det är jag själv som varit ute och plogat och saltat. Då blir ju det som sprids lögn.

Efter att man saltat kan det frysa på igen och svarthalkan är mycket förrädisk. Den kan komma på väldigt skilda delar av vägen och mycket spontant.

Även om jag inte är en stor supporter av Trafikverket, mer tvärt om eftersom även jag vill att vägarna ska bli bättre, så jag ser att varje år spricker Trafikverkets budget för att göra ett bra arbete.

Om det ska till en förändring måste det finnas fler åtgärder som exempelvis fler fordon och det kommer att kosta mer. I dag får vi liksom det vi betalar för. Det hjälper inte att skrika på sociala media om att vintervägarna är dåliga.

En del av lösningen är, som jag ser det, att rösta på de partier som vill tillsätta mer pengar till infrastrukturen. Jag är medveten om att detta mitt uttalande kan höja temperaturen hos en del av er som läser, men jag tycker det är viktigt att stå upp för det man tror på och själv tycker är rätt.

Jag kör som sagt även salt- och plogbilen i åkeriet och det är ett viktigt fordon. Vi kan inte stanna hemma för att spara pengar och det finns kontrakt att uppfylla. Vi har 45 minuter på oss efter att larmet går tills vi måste vara ute på vägarna.

Med alla data som i dag finns får Trafikverket information om vilken bil som kör, var den kör, vilken bredd på saltet som läggs, hur mycket salt den lägger ut, han lägger dessa plogar i vägen. Precis allt registreras hos Trafikverket. Alla plogbilar som kör åt Trafikverket är övervakade på detta sätt.

Det sägs att vi som saltar och plogar har restriktioner om hur mycket lake vi får lägga och hur hårt plogen får läggas mot vägbanan, men det håller inte jag med om eftersom det är många parametrar som vägs in med vilka åtgärder som behövs.

Det är allt från väderrapporter och ”plåtmeteorologer” vid vägkanten och speciella datormoduler som hjälper till med hur vädret kan tänkas bli och kontakten med angränsande arbetsområden och till syvende och sist den enskilda chauffören som kan ringa till jourhavande och beskriva det aktuella läget där han är och föreslå eventuella förändringar för att uppnå ett bra resultat

Det finns inte sällan spekulationer om huruvida stålet ska vara i backen så gnistorna sprutar, men nej, det ska det inte. Om plogen är rätt ställd mäter jag på tre ställen att plogen är max 5 mm från backen, men ojämnheter gör att stålet sprutar gnistor hit och dit ändå ibland.

I dag har vi andra stål på plogarna. Om du kör med hårdmetallstål sprutar det mycket mer gnistor, men vi kör med Shark 500 Brinell och i stället byter vi oftare så blir det billigare och vi kan köra ner stålet oftare.

Men det gäller att hålla efter dessa eftersom de slits mer så där kanske det öppnar för att fuska mer om du inte vill hålla efter stålet. Då finns även risken att man inte lägger stålet nära backen, men då beror det inte på kostnadsskäl då vi har betalt för det stål som behövs.

Det finns även aspekten att om man går lågt med stålet så slits vägbanan. Hur mycket mer stålet slits kan man finna på tillverkarnas hemsidor där det tydligt och klart står hur plogen ska vara ställd och i vilken vinkel. Det arbetet påbörjas redan när plogfästet monteras.

Avslutningsvis vill jag sammanfatta med, åter, vi får den vinterväghållning vi betalar för. Trafikverket har inte tillgång till de nödvändiga resurser som behövs för att leverera en riktigt bra vinterväghållning.

Vems fel är det? Det kan man fråga sig, men fordonsägare, tunga som lätta, betalar fordonsskatt, men långt ifrån allt går tillbaka till vägarna utan går i stället till annat. Jag menar att det fordonsägare betalar in mycket väl ska kunna räcka till ett bra vägunderhåll och inte minst vintervägunderhåll – förutsatt att det som betalas in går tillbaka till vägen.

Nu har vi dock ett system där dessa pengar ska räcka till andra saker också. Så, om vi ska ha en bättre vägunderhållning gissar jag att det kommer att krävas en skattehöjning trots att det fordonen betalar skulle kunna klara att bära deras egna kostnader – sommar som vinter.

Kent Carlsson