Ännu en gång hotar åkerier från Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Nordmakedonien med gränsblockader, men har skjutit fram planerade gränsprotester i väntan på samtal med EU-kommissionen den 1 september.

Missnöjet handlar om Schengenavtalets 90-dagarsgräns som, enligt åkerierna, inte återspeglar verkligheten inom internationell godstransport. Schengenregeln begränsar medborgare från länder utanför EU till en maximal vistelse på 90 dagar under en 180-dagarsperiod.

I takt med att EU inför ett nytt in- och utresesystem (EES), blir frågan allt viktigare. Hittills har myndigheterna bland annat förlitat sig på passtämplar vid kontroller av hur länge någon har vistats i området. Med elektroniska register kommer det att möjliggöra mycket mer exakt hur många dagar en person faktiskt har tillbringat i Schengenområdet.

Vad som började som oenighet om immigrationsregler, påverkar nu alltmer organisationen av internationella godstransporter. Den centrala frågan är hur man ska förena Schengenkraven med arbetet för förare som rutinmässigt korsar gränser som en del av sitt arbete. Ska yrkesförare behandlas som gränsarbetare är en fråga som ställs.

Åkerierna vill att regeln helt ska avskaffas och om tvisten inte får en lösning kan blockaderna vid gränsövergångarna mellan västra Balkan och EU återupptas.

STORBRITANNIEN OCH ILLEGALA IMMIGRANTER 
Att illegala immigranter gömmer sig i godstransporter är inget nytt, men nu har det blivit oerhört dyrt om en transport påträffas med sådana i lasten – och fler kan drabbas av straffen.

Nyligen påträffades tolv män och kvinnor i lastutrymmet på en lastbil vid DFDS terminal i Vlaardingen, Nederländerna. Föraren greps misstänkt för människosmuggling. Fallet lyfter dock de potentiellt allvarliga konsekvenserna för oskyldiga förare och transportörer som inte säkrar, inspekterar och dokumenterar kontroller av fordon på väg till Storbritannien.

Tidigare fick åkerier betala 2 000 pund per påträffad immigrant – i dag är det mycket mer.

Enligt gällande riktlinjer från gränspolisen kan ett fordons förare, ägare eller den som hyr transporten, få böter på upp till 10 000 pund för varje olaglig immigrant som medförs. Den sammanlagda boten som åläggs alla ansvariga parter kan uppgå till 20 000 pund per person som påträffas.

Företag kan också hållas solidariskt ansvariga för påföljder som ålagts deras förare medan fordon kan kvarhållas tills utestående påföljder och kostnader för att hålla kvar fordonet har betalats.

Gränspolisens senaste riktlinjer kräver mycket mer än att låsa trailern efter lastning vid avfärd. Föraren ska närvara vid lastningen eller i vart fall inspektera fordonet så snart som möjligt. Dörrarna ska säkras med lämpliga lås, numrerade plomber eller TIR-linor. Plomberingsnummer och eventuella skador ska registreras.

Föraren ska även inspektera fordonets kaross, tak, lastutrymme, axlar, skåp och vindavvisare. Kontrollen ska upprepas efter varje stopp.

Innan fordonet kör in i den brittiska kontrollzonen ska en slutgiltig inspektion göras och varje inspektion ska registreras i den officiella checklistan för fordonssäkerhet.

Detta är något föraren måste utbildas i att göra. För att kvalificera sig måste ett åkeri kunna visa upp ett omfattande säkerhetssystem som inkluderar att tillhandahålla lämpliga lås, plomber och TIR-linor, ge förarna instruktioner på deras föredragna språk, spara ifyllda checklistor i sex månader och granska dem inom 30 dagar efter varje resa.

Avslutningsvis säger Gränspolisen att utbildningskravet är särskilt viktigt. ”Det räcker inte med att bara ge en förare skriftliga instruktioner.”

Innehållet i artikel är saxat ur Trans.info:s nyhetsutbud.